Över påsk studsade vi in i bilen och körde norrut för att spendera den äggtäta högtiden där snön fortfarande ligger kvar på marken. Jag dumpade Mikael i Härjedalen några dagar och styrde sedan skutan hem mot Jämtland, det där speciella fjället och min familj.

Såhär såg helgen ut genom Instagram.

Fredagen bjöd på detta och jag gick av på mitten ungefär femtioelva gånger under dagen för att det är så sabla vackert. Tänk att jag fått växa upp här!

Mötte upp ett par vänner och ägnade sedan dagen åt att sitta i en solgrop vi grävde, impregnera kläderna med rök från elden, äta grillad korv (enda gången någonsin jag äter grillad korv:i fjällmiljö) och susa upp och ned för backarna som glada barn.

Vi satt vid störtloppsstarten och åt chokladbollar och tittade på vattnet som glittrade när isen gick upp i vårsolen.

Åre är ett slagfält vid alla lov och helger så jag liksom vevade mig fram med staven för att både få en parkering och sedan komma tillbaka till bilen. Mycket värt eftersom alla Sri Lankesiska fräknar dök upp snabbt som tusan efter en dag på skutan.

(Lägg märke till att jag gillar turkos)

Det är ett under och mirakel när hela vår familj på fem personer är samlade på samma ställe under mer än två millisekunder. Vi Tengvalls tenderar att liksom alltid vara vitt spridda i världen. Därför är det extra roligt att vårt "familjefoto" ballade ur, alla ser psyksjuka ut och pappa inte ens fick vara med. Allt som vanligt och i sin ordning alltså.

På lördag och söndag kräksnöade det något hejdundrande vilt. Det är himla fint med vår men torr, fin nysnö stora som lappvantar är magiskt.

I söndags var det, det årliga Red Bull Homerun vilket i ren översättning betyder; snabbast ned för skutan vinner. Vilket översatt betyder; här går det fort som satan.

Sista dagen och jag knarrade extra med skorna i snön och luktade på tre minusgrader.

Så hängde jag en sista stund med den här tjejen, bästa Sofie, och pratade om att hennes bror är ganska fantastisk eftersom han ju faktiskt precis blev världsmästare inom extremskidåkning!

Så satte jag mig i bilen, hämtade upp Mikael i Härjedalen och åkte 60 mil söderut tillbaka till Stockholmsstaden.