Kan en bröllopsplanerare och homofobisk gangster överskrida sina gränser och tillsammans lyckas arrangera Belgrads första Prideparad?
Serbiske regissören Srdjan Dragojevic har vunnit Bronshästen för Bästa film på Stockholms filmfestival för både "De flammande byarna" 1996 och "Rane" 1998. Med avstamp i verklighetens rubriker om våldsamma demonstrationer mot homosexuella gjorde han förra året en storartad comeback med en genreöverskridande berättelse, och konfronterar samtidigt sitt lands komplicerade historia. I fokus ser vi den serbiske bröllopsplaneraren Mirko, som kämpar för att genomföra Belgrads första Prideparad. Men motarbetad av den korrumperade polisstyrkan, och mot sin pojkväns avrådan, vänder sig Mirko till den homofobiske gangstern Lemon. Kan de mötas över gränserna och tillsammans förverkliga den första paraden?
Jag öppnade förra årets Stockholm Filmfestival med en serbisk mörkbottnad komedi om gangsters och homosexualitet. Filmen har en rapp och fräck dialog á la "Snatch" och "Lock, Stock and Two Smoking Barrels" men har också en djupare mening. Filmen berättar historien om ett land där homosexualitet avkriminaliserades 1994 och där två tredjedelar av alla HBT-personer uppger att de utsatts för våld. Filmen funkar inte riktigt som komedi på grund av dess förutsägbarhet och flera av skådespelarna spelar över (eller så är karaktärerna illa skrivna) men som ögonöppnare är den riktigt bra.
Betyg: 3/5
Min 25-i-topp-filmlista-med-hbt-tema (utan inbördes ordning)
Tipsa gärna om fler filmer!