Jag är inte så mycket för att fira högtider och dylikt. Julen gör mig ofta deppig, påsk är enerverande, midsommarens fallossymbol känns så himla udda hur man än gör det osv etc. Nu är ju allahelgona fint då man ska minnas de sina som inte längre är med oss. Men resten? Fula kostymer som inte lämnar mycket åt fantastin och godistiggeri? Nä.

Jag sträcker mig till att placera miniatyrpumpor i fönstret.

Nu i höst plockade jag en del bär på våra helgturer ner till Småland och eftersom bär är till för att inmundigas så skulle det naturligtvis bli sylt av det hela. Jag äter vare sig lingon, blåbär eller sylt men andra gör ju det. Och jag gillar att pyssla ihop burkarna. Så då blev det såhär:

Gammalt tyg från IKEA och garn jag grävde fram. 

Skrev klisterlappar med nödvändig information. Som att det är "Blingonsylt", dvs lingonsylt med lite blåbär i, och att jag är bäst som plockade allt.

En tygrundel på toppen och ett par varv med garn runt lockets nedre kant och det hela resulterade i det här. Ger bort burkar till höger och vänster som presenter och känner mig som en liten husmor i lightversion. 

När vi jobbade med rekvisitan/inredningen på en plåtning kom jag såhär till studion en dag varvid den tyska stylisten utbrast i glada pip och skrik över min färgglada uppenbarelse. Alltid kul att någon blir glad utav en! (förutom mamma. Mamma blir alltid glad när hon ser mig. Vare sig jag har pyjamasbyxor på huvudet eller ja, ordentliga byxor på benen. Vilket jag ju å andra sidan extremt sällan har.)

Strumpbyxor, ingen aning antagligen H&M. Klänning, Weekday. Kofta, Vero Moda. Krage, BikBok.

Ring, köpt på Sri Lanka. Nagellack, H&M (Im not a kiwi). Sneakers, second hand/Nike.

Hemma från Italien, glad som en lärka (nåja, lätt överdrift) och återigen förundrad över hur kallt det kan vara fast solen skiner infernaliskt. Men hellre kall sol än kallt regn filosoferar jag jovialiskt. 

Mjukstartar med en lista och ett första blogginlägg från nya datorn. Känner att detta är en datormaskin att skriva livsomvälvande romaner och förtjusande prosa på (prosa=facebookstatusar).

Vad har du på dig?

Från hon som ofta säger; everyday is dress upp day, ber jag ödmjukast om ursäkt. Iklädd hysteriskt mönstrade trekvartslånga underställsbyxor från Björn Borg, en sportBH och grå hoodie. Och nä, jag ska inte träna. 

Innan semestern tog jag mannens byxor. Manchester är skönt.
Hur mår du?
Om man bortser från bestialiska smärtor från min öroninflammation av storslagna mått (läkaren sa; "oj. *tittade förebrående* Din trumhinna håller ju på att spricka!" Tänder nu av från ett gravt topsberoende.) så bra. 

Vad önskar du just nu?
Något nytt och spännande. Och att det ska sluta pulsera i örat som om domedagen vore nära.

Vad har du ätit idag?
Några överblivna chokladbitar. Orkar inte ens försvara dom.

Vad ska du göra imorrn?

Förhoppningsvis kan jag tala telefon utan att det blir rundgång i hela huvudet så jag ska göra jobbsamtal och sen arbeta hemma med de sista illustrationerna til en bok. Och sen ska jag på fezt hos ett av syskonen Kellerman tänkte jag!

Och på söndag?
Vet inte alls! Pyssla? Städa? Äta mer penicillin? Det är en öppen bok!

Vem saknar du?
Fanny, Nathalie, den lilla mormorn som bodde ovanför oss på Sicilien och farmor och farfar.

Senaste köp?
Blå boots i Italien som är tre storlekar för stora men sköna och billiga och helt nästan nödvändiga.

Storlek 37 men 130 kr dyra. Och vad har man tjocka strumpor till om inte utfyllnad.
Vad skrattade du senast åt?
Någonting på TV igår. Kommer ihåg att det egentligen inte var så roligt. 

Vad grät du senast åt?
Örat. 

Vem sov du senast med?
Mikael. Och högen med böcker som jag lägger vid kudden när jag läst klart dom.

Hunkig man. Som snarkar högt. 
Vad läser du just nu?

Jonathan Swifts Gullivers travels. 

Senast sedda film?
Vet inte vad den heter men handlar om en uteliggare som är schizofen men en jävel på att spela cello. 

Vem var den senaste som ringde dig?
Mikael som igårkväll meddelade att han hade överlevt att åka skateboard med de coola barnen.  

Senast 3 inkomna sms?

"Baby! Ringer imorgon"

"Stackare! Vi får baka något gott mot det onda örat!"

"A b s o l u t! Lilla stackare. :'( Har du fått medicin? Snart hoppas jag! Ska se över schemat!"

Mycket fokus på att det är synd om mig alltså.

Festar loss.
Vad stod de i ditt senaste skickade sms?
Till en jag jobbar med; Okej, fint!

Vilka kändisar har du blivit jämförd med?

Med jämna mellanrum får jag höra att jag är lik; 1. Reese Witherspoon och 2. Emma Watson. Fint båda två eftersom dom är gölliga och den ena faktiskt är med i Harry Potter och frontar Burberrykampanj. Inte fy skam, inte fy skam. 

Vem skrev senast åt dig på facebookchatten?
Använder aldrig facebookchatten. Den är ju värdelös.

Vart vill du åka just nu?

Tillbaka till Italien. 

Varför hamnar bilden på sidan? Jag vet inte. Ni får tilta huvudet åt vänster och njuta av vårt hus. Och hauvet. Hus och hauvet och himlen. 

Jag saknar Barcelona, takterassen, att se den här livsnjutaren sucka nöjt över kall öl.

Att ha picknick på solvarmt kakel, låta håret torka i vinden och ha knasigt bruna händer.

Att handla second handklänningar med broderier på väg ned till havet, äta sjukt mycket tapas och jag saknar till och med de dryga nittio stegen i världens smalaste trappa upp till lägenheten.

Tur att vi åker till Italien idag så vi kan göra ungefär densamma sak fast på italienska!

Ciao!