Ibland händer hemska saker i livet som får en att stanna upp. Igår var en sorgens dag för många i min närhet. Jag har svårt att inte dränka mig själv i någon annans sorg och hade så ont i hjärtat när jag någon gång under mitten av dagen förstod vad som verkligen hänt. Jag ville bara spy, kunde inte äta och kände mig tung som en sten. Just när det känns som mest så kan jag inte säga något, jag blir bara tyst.

 Jag undrar om en kollega till mig kunde läsa mina tankar..

Kom ihåg att leva i nuet. Uppskatta de små sakerna i livet. Ta hand om dom ni älskar. En dag finns det bara minnen kvar..