Jag har en ny vintagedröm i garderoben. Den är dock ingen hippieälskling från 70-talet som jag vanligtvis faller för utan en äldre raring i siden från 60-talet.

Fanny hade med den på Basar Under sist och jag kunde inte låta bli att klämma på den mest hela tiden. Blev dock inget köp. I lördags var det Basar Under igen för Kellerman Vintage och då kunde jag bara inte låta bli att haffa den. Brutal rea och en sorts klänning jag aldrig sett förut!

Modellen på klänningen är sådan att det egentligen bara är två stycken ihopsydda över axlarna. Tanken är att man har en enkel klänning på sig under och slänger på sig denna ovanpå med ett skärp i midjan. Förvandlingsklänning á la 60-tal.

Bästa nyansen av orange för i höst. Mustigt klementin/pumpa knuten till en stor, stor rosett på ena axeln.

När man vill känna sig lite Gossip Girl.

(Säger jag som sett ungefär ett helt avsnitt och inte fattar varför alla tycker att Chuck är snygg. Han ser ju helt galen ut. En galning i slips. Eller kravatt.)

Sidenkjol, Filippa K. Blus, Clara M. Sammetsband, hittat i en låda. Randig kavaj, second hand. Mörkblå kavaj med emblem, mammas från Alain Manoukian.

Pyntar en vägg med klädmässiga stilleben. Min garderob börjar bli en second hand/vintagedominerad sådan. Härligt!

Det är så jävla jobbigt att vara ledsen. Så nu ska jag bli glad igen.

Vi tar det lite i taget. Nu ska jag besvara era kommenterar!

Jag tar ut min ångest på gymmet i dessa dagar. Det resulterar i att jag a) har en jävla träningsvärk jämt och b) i alla fall sover som en död sten.

Idag är dock en bättre dag. Lunch med bästa Helena som peppade, stöttade, gav tips och var snäll. Jag ser förvisso ut som om jag haft sju svåra år och Spöket Laban har rosiga kinder jämfört med mig. Men bortsett från det, okej ändå.

Jag är inte den som tröstshoppar. I fredags var det dock undantagstillstånd och jag och Kristin gav oss på Myrorna i Ropsten för lite shopping. Hem kom jag med mina nya vinterboots! Det är svårt som tusan för mig att köpa skor pga ministorlek men ibland trillar man över godbitar på second hand. Som dessa för 50 kr. Jag försökte beskriva dem som 'Prada tolkar en 90-talsskogshuggare'. Så fula att de liksom är fina. Grova, oanvända och fin kontrast mellan råa material som läder, canvas och gummisula.

Era kommentarer värmer verkligen även om jag som med allt annat just nu inte riktigt kan ta in det. Jag är liksom trött innifrån och ut just nu. Det finns ingen energi att ta utav.

Men hur mycket jag än sitter i pyjamas klockan 13.15 på dagen och hur lite jag än orkar le på riktigt kan jag inte låta bli att älska fina Sofias Halloweenkostym.

Lady VeGaga - en hyllning eller en antihyllning till Lady Gaga i köttskrud?

Antagligen ingetdera men jag älskar hur Sofia gör det Sofia gör bäst, tolkar mode. (Veganismen har antagligen sitt bästa ansikte i denna kvinna.)

Jag var nog inte ensam om att klappa händerna när Lady Gaga äntrade scenen iklädd en köttoutfit på VMAs i år. Inte för att jag tycker att köttslamsor är extra hett utan för att det rör om och tvingar folk till eftertanke. Jag är inte vegetarian men jag har dock förståelse för människor som är det och blev upprörda över hennes klädsel. Men för mig handlar inte köttklänningen så mycket om köttets äta eller inte äta utan mer om kroppens objektifierande. Hur människor tar sig rätten att granska och bedömma andra människors kroppar. Vi är alla skapade utav kött men man vill inte bli behandlad som ett stycke kött.

Läs ett intressant inlägg i köttklänningsdebatten här.