Hittade några jobb jag varit med och gjort, som nu är ute!

Här är ett par jobb jag assisterade åt inredningsstylisten Camilla Krishnaswamy, innan jul, för H&M Home.

Stryka, vika, puffa kuddar, ställa fram grejer, ta bort grejer, putsa, flytta.

Och ett annat jobb vi gjorde för NK stil.

Måla lådor, plantera blommor, kånka krukor, hänga upp grejer.

På min polare Bambis öra dinglar ett av de där smyckena som nästan jämt hänger med. Dag ut och dag in. Det som är annorlunda med den här ringen är dock en annorlunda detalj..

..den är nämligen pytteliten. Knappt stor nog att sitta på ett litet barnfinger faktiskt. Jag har fått den av min mamma som tyvärr inte minns var hon fått den i sin tur. Den är helt i silver med någon liten röd sten infattad. Cute as a button.

Precis lagom stor att sitta ovanför lillfingrets yttersta led.

Efter det HÄR inlägget så fick jag ett mail från Anna som tecknat ett porträtt utefter en utav bilderna. Det är precis lika smickrande varje gång någon väljer att rita av en men detta är nog min favorit på länge! Dessutom valde hon min favoritbild av allihopa!

Kolla in Anna och hennes andra fina bilder på hennes blogg vettja!

Den här vintern har jag spenderat ungefär 85 % av min vakna tid, hemmavid, i Mikaels stickade tröja. Lägenheten är kall, jag fryser jämt och den luktar gott.

Eftersom devisen everyday is dress up day är lite utav mitt motto dock så försöker jag i alla fall vara en smula piffig trots att jag är fastvuxen i tröjan.

Detta var uppenbarligen pre-Sri Lanka och jag var Lilla spöket Labans kusin med mjölkhy och trött hår som inte solblekts sen förra sommaren. Scarf på det alltså.

Ifyllda ögonbryn, mascara och lite rött läppstift mitt på läppen.

Ja, och såklart killer-blicken på det. Ett måste när man går till ICA och ska handla juice.

I mitt ägo finns en hel del förtjusande väskor av olika slag.

Jag har alltid haft en grej för väskor. Jag antar att om man föds med bebisfötter så får man helt enkelt bli en såkallad väsktjej istället.

De behöver absolut inte vara vare sig dyra eller med någon fancy logga. Allra helst vill jag hitta dem på en vind, en loppis, i ett avlägset hörn av värden eller helt enkelt där den för minnen med sig.

Den här raringen har varit min kompis väska när hon var liten. Köpte den av henne för 50 kronor och jag älskar dess mönster och hur man kan dingla med den vilt omkring sig. Hon hade den när hon var barn och jag fortsätter att använda den som om jag vore ett barn. Perfekt.