För ungefär två veckor sedan fyllde världens finaste man (nåja, efter Freddy Mercury då) 30 år. Det vill säga min Mikael.

Eftersom vi varit ihop ganska exakt 2 ½ år nu och jag under dessa år fotograferat en himla massa som vanligt så gjorde jag två album till honom.

Album med och om oss. Ett från det där vanliga livet och ett från resorna vi gjort.

Såhär såg en liten del av högen med foton jag lät framkalla ut.

Billig framkallning men de flesta hade riktigt bra färgkvalitet. Superbra.

Att fotografera är ju ett stort intresse så jag hade massor av bilder. Småsvårt att välja.

Så köpte jag två bra album på Granit med tjocka papper och ett skollim.

Början.

Och slutet. Som inte alls är ett slut. För det ska ju vara jag och Mikael alltid.

Har ni lite tur får ni se lite hur albumen ser ut nu när de är klara också.

ps. utöver albumen fick han även en kamera av mig. Så kanske jag får vara med på några semesterbilder nästa gång också. ds.

Nu ska jag vila efter gårdagens fantastiska trädgårdsbröllop med att spela TV-spel med min favorit-Natha!

Jag har fått dille på att plantera grejer. Mikael ler lyckligt varje gång jag säger att jag vill ha en fin trädgård med växthus när vi flyttar till hus (han ser hoppet om att någon gång få flytta ifrån Stockholm till hus). Tills dess jag är klar med cityliv så påtar jag, öser kärlek och vatten, klappar jorden fint och gullar med mina små bebisar ute på verandan.

Jag började min odlingskarriär med en trött och ganska moloken fikus och en spirande kruka med en blandad fröpåse.

Från min favoritloppis i Småland kånkade jag hem en vacker gammal småsliten, klassisk Kockum-skål. Däri fick min födelsedagspresentsblomma bo.

Eftersom Myrorna inte hade några roliga krukor så länsade jag våra köksskåp på ditt och datt för en planteringsfest med ny jord. Några plåtburkar från second hand/loppisar och keramikkärl senare med ekologisk jord senare fick jag till en fin samling.

En kväll framför TVn gjorde jag små skyltar till alla krukor eftersom det enligt kosmisk lag är omöjligt att komma ihåg vad man planterat var. Jag har numera morötter, brudslöja, vallmo och lite annat smått och gott på gro utanför lägenheten.

Nyckelpigan vaktar så att ingen sätter i sig mina växtbebisar.

En av mina bästa vänner i Stockholm, Fanny, gifter sig i sommar. Ska bli ungefär hur fantastiskt som helst att gå på bröllop med vintagetema! Jag som inte är någon bröllopsfantast egentligen tycker dessutom att det är hur skönt som helst att det kommer vara ett avslappnat kalas ute i trädgården med valfri klädsel och skön myskänsla.

Ännu en bra grej är att Fanny gör mängder av pyssliga små grejer av återanvänt material istället för att köpa nytt!

För ett par veckor sedan tittade vi på film en eftermiddag, drack vin och gjorde egna ljus i gamla fina koppar och knåpade ihop vindsnurror som ska susa i sommarvinden (peppar peppar ta i trä).

Ber ni Fanny snällt så kanske hon kan lägga upp en guide eller två på egna ljus och vindsnurror av gamla barnböcker!

Mitt nästa DIYprojekt stavas inspirationsmässigt p r o e n z a s c h o u l e r!

Alltså. Jag jobbar som en gnu ungefär dygnet runt. Väldigt roligt, väldigt stressigt och framförallt väldigt mycket att göra. Den som säger att stylistjobb är glammigt är väldigt fel ute. Jag är svettig, osminkad, har en märklig tova till hårknut och skavsår i händerna efter att ha burit. Värt det? Jajamän!

Ska försöka hinna publicera era kommentarer imorgon och blogga i alla fall en gång per dag. Nu måste jag packa en väska inför morgondagens plåtning!

Just nu är inspirationen utifrån min egen garderob ungefär lika med noll. Hatar att säga det men; jag tror det beror på säsongen. Det här mittimellanvädret/årstiden gör mig smått knäpp och schizofren. Det ser ju ut att vara vår när jag kollar på de fluffiga sommarmolnen. Och de första stegen ute i solen tycks lovande. Sen kommer en bitande vind runt hörnet och jag sträcker ut ett par små knytnävar mot den där guden jag inte tror på och morrar om fimbulvintern som aldrig ger upp, tills bussen kommer. Trycker upp axlarna mot öronen och fryser.

När jag blickar bortom de kala trädgrenarna och den dystra grå asfalten som kikar fram mellan smutsiga snödrivor så är detta vad jag inspireras av. Snart så, snart så.

Lite absurt att influeras av Japan i tider som dessa men landet är en ständig källa till skönhet för mig och kommer alltid att vara.

Sidensjalar, några armband för mycket och lite fjädrar på det. Och ett helt färgspektrums alla nyanser av glädje.

Lekfullt mode.

Christofer Kanes makalösa mönster. (fortfarande) Var inne på Mrs. H här i Stockholm i helgen och klappade på den vackraste av dem och lekte med tanken att jag ju faktiskt skulle kunna köpa. 18 000 kr och den skulle vara min. Värt det? Nej. Kul att leka med tanken? Smärtsamt roligt.

Schiapparellirosa och orange ihop. Eller rött och densamma chockrosa.

Bara tanken på vår. En liten lovande mild vinpust och doften av jord.

Pic 1234, unknown. Pic 5, Fashionsquad. Pic 6, my own.