Det kanadensiska rockbandet Simple Plan hade spelat inför ett fullsatt Globen och efterfestade givetvis på Caféet. Jag blev smått förvånad när superstjärnorna konfronterade mig i dj-båset och artigt undrade var de kan få tag i kokain.
Utan att ljuga är jag faktiskt fel man för det uppdraget.
Droger håller jag mig borta ifrån men jag insåg vikten av att göra ett av världens största rockband nöjda. Jag ropade till mig Stolpen som stod en bit bort och tvångsljög för ett par unga damer från Norge.
– Lyssna nu Stolpen, hälsa på de här killarna. De är Simple Plan, som du säkert känner till.
Stolpen, som kan beskrivas som lika kändiskåt som skvallertidningarna, fick genast klotrunda ögon och började strategiskt agera mer världsvan.
– Hello, I´m Jonas but you can call me The Pole, sa han och log det där säljarsmilet som faktiskt höll honom över den finansiella ytan trots en påtaglig "Lyxfällan-personlighet".
Simple Plan verkade få förtroende för lyktstolpen i finkostym och gav honom 1500 kronor i handen för att genomföra uppdraget.
– I´ll be back! sa Stolpen och rusade genom köttmuren av människor som rena rama Gunder Hägg för att få tag på närmaste "mjölnare".
Trodde vi ja.
Stolpen sågs inte till på hela kvällen. Och inte på två veckor efter det. Simple Plan fick nöja sig med sprit.