<h1> <</h1>

2009

Bio i dag kan vara en jobbig upplevelse. Det har till och med gott så långt så att jag inte går på bio längre UTOM när det gäller att ta med mig lillkillen på nya barnfilmer (speciellt de där i 3D). Varför inte bio längre? Tja, först och främst för jag envist vägrar ge en idiotisk bransch mina pengar men också för att bio oftast är en frustrerande upplevelse. Jag vill gärna gå och se på filmen, inte lyssna till idioter som pillar med egna medtagna godispåsar med extra prasselfaktor, alla som fibblar med sina mobiler... ringer, smsar, småsnackar etcetc. Inte när man hostar upp med stålar för sin biobiljett. Slutar alltid med att man själv får be någon hålla käften. Jag har betalat och vill se filmen... inte agera ordningsvakt.

Jag har varit på bio i andra länder (England sist)... där är det tyst och folk kollar på filmen. Gör de inte det kommer det en uniformerad snubbe och säger till. Lyder de inte åker de ut. Perfekt. Jag vet inte vad som skulle krävas för att en svensk biograf skulle slänga ut en störande moment från bion idag. Om någon ställer sig framför duken och börjar joddla, då kanske, men bara kanske, personalen från salongen skulle reagera och göra något.

Att de nu höjer priset innebär bara att de än en gång visar oss tydligt att de inte förstår hur man lockar in en biobesökare. Internet bjuder på gratis film, filmbranschens agerade har fått folk att vara negativt inställda, det är lågkonjuktur, biografer stänger, folk har hemmabiosystem etc... och så... höjer man priset? Korkat.

Vidare i debatten... Nu ska filmavtalet skrotas. Jens Peterson på AB skriver:

"Filmavtalet är en komplicerad konstruktion. Nu ska det upphöra, men ändå gälla i två år till.

I stället för att 10 procent av varje biobiljett nu går till Filminstitutet ska det finansieras via skatterna." 

Och där fick jag en anledning till att sura lite. Jag vill inte ge en enda spänn till Filminstitutet... nu ska de TA pengar från mig?! Vad faaaan? Kan inte svensk film bara gå och dö? Inte konstigt att svenska filmer suger när tydligen någon går och GER dem pengar att producera sina förbannade skitfilmer. Nej, låt dem klara sig själv. Så filmmakarna gör bra filmer som folk vill gå och se och inte skit som "Fucking Självmål" och annat deprimerande svenskt trams. För allvar... svensk film är långsam, seg och pretto. Bergmans anda kanske, jag vet inte... men svensk film får mig alltid att förstå emokids som karvar sig i armarna med en kniv. Precis så känner jag när Michael Nyqvist (vad fan tänkte de som satte rollerna där??!?) ramlar runt i rutan som en förvirrad gubbe i Salanderfilmerna. Ge mig en kniv! Jag pallar inte mer!

Mats Svegfors skriver:

"Det är inte önskvärt att höja biljettpriset. Men så är det alltid. Det finns skäl för och emot. Men alternativet är att det blir väldigt lite pengar till svensk film, säger han."

Jag gillar alternativet "väldigt lite pengar till svensk film". Det tar jag, tack. Ser fram emot att se en bit svensk kultur gå och dö. Popcorn någon?

Scen ur en BRA film nedan:

AB - AB - AB - SvD - SvD - SDS -

;

Svensk polis... ett gäng mer retarderade "yrkesmän" får man fan leta efter. Jag har råkat ut för många poliser, mest för jag har svårt att hålla käften när de är i närheten samt att jag har koll på mina rättigheter.

En gång hade en tjejkompis problem med en polis som raggat på henne på krogen. Han hade fått reda på var hon jobbade i samtalet och sedan var han där titt som tätt och hälsade på. En gång följde han efter henne när hon var på väg hem. Ringde på dörren och "trodde hon skulle bli glad..." Sjukskalle! Den där fick det jobbigt efter ett samtal till hans jobb.

En annan tjej hade en slibbig polis som raggade konstant på henne när hon jobbade på mannens barns förskola. Trots killen var gift. Den sjuka typen åkte hem till henne efter sitt nattskift och ville dricka te. Hon satt i lägenheten, ringde mig och vägrade öppna dörren. Idioten vägrade fatta att han uppträdde knepigt. Sjukskalle igen!

Polisen i Sverige idag har en slags "frukta-mig"-mentalitet. Det verkar som om de vill man ska vara rädd för dem där de vandrar omkring och spänner sig. Det är INTE det som polisyrket ska handla om. Polisen ska vara allmänhetens vän, en trygghetsgaranti som man går till när man behöver hjälp. Med tanke på hur man blir bemött av många poliser (gatsnutar är värst) är det inte konstigt att folk inte har förtroende för polismyndigheten idag.

När jag sedan läser i tidningarna idag att våld mot sin sambo är överrepresenterat bland poliser blir jag knappast förvånad. Det är väldigt små människor de där idioterna. Men drar man in poliser med mer muskler än hjärna i kåren får man skylla sig själv. Klart att de skyddar varandra! Vem är överraskad? De vet om att deras yrkeskår är ett skämt.

Tills den dag vi får fram intelligenta poliser som använder våld som sista åtgärd, som kan tänka och vara de där poliserna vi berättar för våra barn om, tänker jag helt enkelt fortsätta med mitt eget sätt att protestera. Jag blev stoppad en gång när jag körde på en landsväg. Standardkontroll, sa polisen med en barsk ton. Hela samtalet igenom var det som om idioten spydde ur sig order till mig. Inombords skrattade jag åt polisen som tog sig själv på så stort allvar.

"Körkortet!"

"Här."

"Var bor du?"

"Hur så?"

"VAR bor du? Svara på frågan."

"I ett hus... allvarligt talat. Vad handlar det här om?"

"Standardkontroll. Var bor du? Var är du på väg?"

"Tänk om jag inte bestämt mig var jag ska än? Om du är ute efter min adress kan du kolla i ditt register."

"Du måste svara!"

"Måste jag? Annars händer vad?"

"Ska vi göra det här på det svåra sättet?"

"Va? Finns det ett svårare sätt än det här? Skojar du?"

"Ur bilen, tack."

"Jajamen."

Sådär höll det på tills den äldre polisen av de två satte stopp för fjanteriet, gav mig mitt kort (efter den yngre kröp runt min bil med en ficklampa och kollade mina däck) och jag kunde köra vidare.

Hade jag fått ett leende, ett bra bemötande, hade jag utan problem pratat utan att strulat med dem. Problemet är bara att många av våra kära poliser GILLAR att vara uniformerade svin. Jag tänker aldrig någonsin vara rädd för en polis som försöker spänna ögonen i mig. Jag blir inte ens nervös om jag ska vara ärlig. För jag har INTE GJORT NÅGOT.

Givetvis finns det bra poliser med. Jag känner några stycken. Men de flesta jag mött i mitt vuxna liv uppför sig som uniformerade "bodybuilders" som tror att de har min respekt pga av att de är stora och starka poliser. Liten hint till er uppblåsta myndighetsutövare därute - respekt förtjänar man. Den följer INTE med vare sig uniformen eller yrket.

Det krävs en polisledning som inser att polisen i Sverige har problem och tar tag i det. Även om det innebär att göra sig en del ovänner på vägen tillbaks till folks förtroende.

AB - AB - AB - AB - AB - AB - AB - DN - DN - DN - SvD - SvD -

;

 

Kommer ni ihåg ammande Ragnar? Tja... inte ammande (än), men bröstpumpande mannen då? Han går fortfarande omkring med sin pump... var tredje timme suttar hans maskin på hans bröst... envis kille det där. Han är liksom i bråk med naturen känns det som. Fast hans bröst har blivit yppigare.

 

Tack som fan Ragnar för en bild i min skalle som jag INTE ville ha.

 

Ragnar är dessutom bekymrad. Han har följt diskussionerna på nätet den sista tiden berättar han för AB. Han ångrar inget, nejdå, Ragnar kan stå för sin amning... men han är rädd för att han nu för alltid ska vara känd som "mjölkmannen".

 

Du, Ragnar... självklart är du för alltid "mjölkmannen" i våra ögon. Det kunde jag berättat för dig redan i början att det skulle bli så. Jag lovar... googlar man mjölkmannen kommer du upp där... självförvållat :D Tänk på framtida jobbintervjuer:

 

"Känner jag inte igen dig? Ragnar... du känns bekant" säger personalchefen.

"Erhm..." Ragnar vet inte vad han ska säga.

"Är inte du den där... vad hette han nu... mjölkmannen?"

"Jooo, hur så?" Ragnar känner sig lite obekväm.

"Fniss."

"Nu pratade vi ju om jobbet." försöker Ragnar.

"..." personalchefen är tyst och stirrar framför sig.

"Hallåååå? Jobbet?!" upprepar Ragnar.

"...erhm... va?" säger personalchefen med dagdrömsblick.

"SLUTA TITTA PÅ MINA BRÖST!"

"... oj... förlåt... de är så... yppiga..."

 

Män som ammar... för tusan! Stick nu, Ragnar! Jag försöker glömma bort att du ens existerar och det är svårt när du poppar upp som tutten i lådan hela tiden! Jag vill inte veta mer! Det är för mycket informatiooooooooon!

 

Ok... vem har koll på wikipedia?! Det är helt klart dags för en sida om "Mjölkmannen" och hans bidrag till debatten om manlig amning! Ni vet... föreviga det hela lite?


 

 

;

Här sitter jag och har en soft kväll. Bra dag på jobb, bra kväll med sonen och har precis talat med flickvännen i telefon. Livet är allmänt bra. Sedan läser jag om något pucko i Sundsvall som lagt krossat glas i kommunens sandlådor. Hur kan någon vara så sjuk i huvudet att de gräver ned glas för att skada barn?


Avsvimmad man hittad i sandlåda.

Omständigheterna förbryllar polisen i Sundsvall.

"Vi hittade honom i sandlådan efter ett tips från allmänheten." säger polismästaren till Nyheterna. "Han var i dåligt skick och hade röven full med barnspadar, små plasthinkar och några kilo krossat glas."

Det fanns dessutom inga vittnen trots att hela Sundsvall befann sig på platsen.

"Ingen har sett eller hört något... men vi misstänker att detta är gärningsmannen som lagt krossat glas i sandlådorna" säger polismästaren till vår journalist på plats.

Sjukhuset rapporterar att mannen nog kommer klara sig och de har bett en kontaktperson på företaget Pampers att höra av sig till mannen.

Kom igen nu Sundsvall... ni vet att ni vill...

UPPDATERAT:

Det här verkar vara en intelligent snubbe (från kommentarerna under artikeln i AB):

Kattbajs skadar som bekant barn precis lika mycket som krossat glas.

AB - SvD - 1 -


;

Nu med allt fildelningstjafs, jäv som inte är jäv men som egentligen är jäv, tuffa små advokater som stöddar sig i media, jakten på TPBs internetleverantörer och allt annat trams som händer. Ooohoooo... jag blir så rädd liksom. Nu är det fan krig. Nu ska ni få ett nytt mål att jaga med era små hjärnor.

De sista dagarna har jag laddat hem några riktigt bra filmer. Tittar man sedan på mina diskar hemma finns där ännu mer filmer. Dock delas de inte ut. De bara ligger där på mina diskar och väntar på att jag ska titta på dem. Då slog det mig plötsligt... alla mina vänner, familj etc som inte har alla dessa underbara gratisfilmer i höstmörkret! DE ska jag sprida lite fildelningsglädje till!!!

Jag stack iväg och köpte massor med dvdskivor, med sådant där företagsbevis så jag slipper piratkopieringsersättningen (det är sjukt... om du köper skivor att ha dina privata bilder på så betalar du en piratskatt... för du KUNDE ha lagt annat skit på skivorna. Så till och med de oskyldiga betalar i det här pisssamhället).

Jag tog sedan alla mina skivor och började bränna ned utvalda filmer till mina vänner. In alles ett femtiotal filmer blev det i dvd-format så de kan titta på film tillsammans med sin famlj framför tv:n. :D

Fram med 25 vadderade kuvert, min adressbok och sedan skickade jag ut dessa härliga gratisfilmer till mina nära och kära med en liten gul post-it lapp där det stod: "Här har ni några timmars underhållning i höstmörkret! Tänd några ljus och njut! Kram!"

Fildelning "oldschool". :D

Seså, lille skinnpajas Pontan och ful-Wasted (vaddå? Hon är ful. Så stäm mig), jaga nu posten istället för TPB!!! Posten distribuerar "upphovsrättsskyddade" filmer till människor runt omkring i Sverige! Det där kan ni väl ändå inte tolerera?! Efter Posten nu!!! Apport! Sedan kan ni passa på och stämma vägverket med som tillhandahåller vägar till postens fordon.

När ni är klara med allt det där kan ni komma och knacka på min dörr med. Så ska jag skratta hårt åt er... mellan skratten och andningspauserna ska jag försöka så tydligt och redigt jag kan att be er dra åt helvete. Ni kan gärna plocka med er några av mina diskar med om ni vill. Tyvärr verkar det som om jag förlagt mina lösenord. Shit... sorry, liksom. Vad är oddsen för det?

AB - SvD - DN - SvD - DN -

;