2009

Haha... läste på SVD om vad folk stör sig på när de flyger.

Lätt att applåderna är värst. Jag ryser och skäms nästan vid tanken på alla gånger jag suttit i flygstolen när vilda applåder och hurrarop dånar fram när hjulen nått marken. Vad fan applåderar ni för? Att piloten landade planet? Är det så svårt att det kräver applåder varje gång? Har jag missat något?

Jag ska börja applådera i andra sammanhang. T.ex i taxin när man kommer fram till sin destination:
"YES!!!! Skitbra! Wooohooo!" Och så ska jag vilt klappa med händerna, dunka chauffören i ryggen och le som en dåre. "Fan! Vi klarade det! Vi är framme vid hotellet! FAN VAD SKÖNT!" Och så klappar jag lite till samtidigt som jag tittar på min hjälte.... taxichauffören!

När bussen stannar vid hållplatsen. Då ska jag göra dubbla skjutjärnsfingrar mot chauffören, skrika "You´re the MAN!" och applådera lite innan jag hoppar av. Shit! Vilken kille! Han lyckades stanna precis där han skulle! WAOW!

På tunnelbanan ska jag applådera när jag går av. Jag kan inte se människan som kör så fint men det är fan värt en applåd. Kanske jag springer fram som en galning och försöker se en skymt av föraren medan jag viftar med mitt autografblock! Snälla joystickryttare, ge mig en AUUUTOOOOGRAAAAF!

På restaurangen när maten kommer in ska jag applådera! Jag ska resa mig upp och dunka servitrisen i ryggen. Applådera och vända mig om för att försöka få med mig ALLA i applåderna. "Såg ni! Hon satte ned maten på MITT bord! DET applåderar vi för! Kom igen nu, ned med besticken och upp med händerna!!!!"

På biografen när de river min biljett ska jag direkt börja applådera vilt! Vilken finess! Vilket riv! Kanten på biljetten blev fan helt rak och luddig! "Kolla in min biljett! Den är halv!" *applåder*

Nu måste jag applådera lite för alla de som ger mig ström och levererar internet till mig så att jag kunde skriva ett inlägg om detta! WohoooO! Bra jobbat!

*ännu mer applåder*

Jag blir aldrig av med den! Den smyger sig fram. När man är på jobb etc så är det min uppfattning att man får lämna tron och religionen hemma. Den hör inte hemma i ett modernt samhälle. Om gudar och sådant tjoffs hade haft en hemsida hade jag förväntat mig följande text:

www.gudarnaochreligion.com
Året är 2009 och Gudstro V2.4 har utgått. Ingen mer utveckling eller support kommer att tillhandahållas. Vi tackar för dessa åren och ber om ursäkt för allt lidande mjukvaran har åstadkommit. Om ni vill oss något står vi i skamvrån och inväntar tidens ände. - Utvecklarna


Läste ni till slutet på artikeln? Snubben var busschaufför! Hahaha... så klart!

Var på ett kvittrande humör idag! Trots att solen inte lyste på mig var humöret på topp! Trött efter Final Fantasy spelande lite för sent inpå kvällen. Min flickvän har fått in mig på det där... sjukt. Hörde ni? Min FLICKVÄN har fått mig att spela spel... hahaha... Fast trots bra humör så plockades jag snabbt ned.

Av en buss.

Där ligger man på motorvägen i stadiga 130 km/h... allting flyter på fint. Plötsligt får en buss för sig att köra om en annan buss och slänger sig ut mitt framför mig. Vi snackar alltså MITT FRAMFÖR och lille Pezster får ställa sig på bromsen... hmpf... nåja... nästan iallafall... Sedan kör bussen om den andra bussen sakta men säkert. Jag lovar... om bussen till höger låg i 89 km/h så körde den andra om i 89,5 km/h. Ni kan tänka er vilken tid det där tar. Jag ligger bakom och bakom mig ringlar kön upp sig. Får man köra om så långsamt på en 110 väg? Fan ta chauffören! Jag blinkar med heljusen och tutar lite bara för det är så otroligt roligt att göra det. Jag gillar helt enkelt att tuta och blinka med lamporna... mest för att det brukar göra folk arga. Nu blir lille busschauffören sur och ligger envist kvar i vänsterfilen. Han blåvägrar att flytta sig. Hahaha... känslig typ det där.

Bussar har fan företräde överallt i stan... och nu sabbar de för mig på motorvägen med! Till slut skiter jag i idioten och kör om på höger sida fast man inte får lov. Jag tutar glatt och susar om honom. ALLA bilarna bakom gör raskt samma sak.

Och busschauffören... ni vet den där med glatt humör? Han får fetdamp och tutar och blinkar med sina helljus, viftar med knuten näve, slänger ut fingret och har sig till alla som kör om honom. Sedan SLÄNGER han ut bussen tillbaks i högerfältet och tvingar en liten röd Fiat att stå på bromsen. Han fortsätter med blinkandet och tutandet tills jag inte ser honom längre. En bil som kör om mig ger mig en blick som "shit! vilken idiot!" och pekar bak mot bussen. Det var alltså inte bara jag.

Kära busschaufför... jag hoppas du klämmer pungen i dörren när du ska på lunch. Hårt... och att du snubblar samtidigt.
*riiiiitsch!"

Folk är rätt arga på nätet.
Om jag skriver ett inlägg om att man borde ha elstängsel vid dagis så att barnen inte rymmer så blir folk upprörda. Nu har jag inte skrivit ett sådant inlägg... än... men folk blir vansinnigt upprörda på Internet. För alla möjliga saker. De kan gå i taket för att man går för långt... de kan missa ironin och bli helt rabiata... eller så är det språkpoliser etc... etc...

Det där kunde bli jobbigt om det inte vore för att det är så vansinnigt roligt. Jag kläckte ur mig i ett tidigare inlägg om cyklister vilket direkt utlöste ett ramaskri bland människor som håller på med pedaltrampning i spandexbyxor.

Jag har upptäckt min stora uppgift i livet! Att trampa alla dessa känsliga människor på tårna. TRAMP! TRAMP! TRAMPETITRAMP! :P

Sedan häller jag upp ett glas med finsprit och njuter av alla upprörda stämmor som - i ett annat århundrade - antagligen hade stenat ihjäl mig.

Jag ser alla dessa arga människor som ett kollektiv... som en myrstack.

Och där står jag... fem år gammal med en pinne och petar i den.

*PEEET!*

*PET PET!*