Som kille är man lyckligt ovetandes om vad tjejer har i sina handväskor. Tills den dagen man frågar om något och flickvännen säger att den ligger i väskan. I ett av facken. Och de vill man ska ta den själv. Jag vet inte hur det är med er men jag HATAR att pilla runt i andras saker.

Anyway... man hittar väskan, öppnar den och som kille blir man helt förstummad. Väskjäveln är sprängfull med saker. Så här i efterhand kan jag bara komma ihåg en plånbok, ett cerat, en sminkgrej och världsrekord i nycklar... men resten? Inte en aning. Jag tror min hjärna helt enkelt blev överbelastad av mängden grejjor.

I mitt fall så letade jag och letade och hittade aldrig den där grejjen (det var en snusdosa jag bett flickvännen köpa) utan gav upp, drog med mig väskan till flickvännen och hon stack ned handen, körde runt ett halvt varv och hittade den direkt. Sjukt. Sånt här borde det forskas om! Det är ju helt otroligt vad mycket crap som ligger i de där handväskorna! Inte en chans att ni tjejer själva ens kan redogöra för vad som finns i era väskor. Erkänn!

Om en tjej skulle tappa en väska som... tja... den här:


första bästa jag hittade på googles bildsök...

 

Och när den då slog i marken så att allting i väskan trillade ut på gatan... så skulle det i en killes ögon alltså se ut ungefär så här:

 

oups...

 


Min katt kan inte mjaua ordentligt. Och så är hon en mes. Imorse när jag halvblind av kvarvarande sömn i skallen vacklar upp ur sängen mot köket så blir jag störd av ett litet meh-ljud. Det låter som meh... På riktigt.

"meh…" får katten fram och ser panikslagen ut.
"Vad vill du nu? Stick, jag har precis gått upp." säger jag och knäpper med fingrarna. Jag är ingen morgonperson och knäppet med fingrarna är ett slags fy här hemma och det gillar hon inte.
"mehmehmehmehmehmehmehmehmehmehmehmeh…" smattrar hon fram när hon sticker iväg längs golvet, låg som en sköldpadda och med svansen utmed marken, rakt in under soffan i stora rummet.

Vad är det för skumt beteende, tänker jag yrvaket... innan det slår mig... när hon håller på så här känner hon sig skyldig för något hon har gjort. Och mycket riktigt. Hon har öppnat alla skåpen i köket under natten och härjat runt. Suck... hon är fan 15 år! Hur orkar hon?

"KATTEN FÖR HELVETE! DITT MOOONGOOOO!"
"mehmehmehmehmehmehmehmeh… fräääääääs!" hörs det från under soffan. Det sista fräset är antagligen en 'fan-ta-dig-jag-gör-som-jag-vill'-signal till mig.

Nu kommer jag inte se katten på tre dagar. Det är nämligen så lång tid hon skäms under soffan när hon har hittat på dumheter. Hon bara ligger där och trycker. Om man undrar var hon är så säger man bara:

"Katten?"
"meh...?" hör man nervöst från under soffan.

Suck. Mes.

Någon skum kristen pastor i USA får för sig att hålla i ett koranbål och hela världen blir helt till sig. Tja... killen är ju religiös och retar upp andra religiösa... så ni kan tänka mig hur engererad jag blir då...

Det enda jag egentligen har att säga om saken är att bokbål är extremt primitivt. Så väldigt 1800-tal. Vilket direkt fick mig att testa något aningen mer modernt.

Så jag laddade hem bibeln, koranen, tanak och diverse andra roliga böcker i pdf-form. Sedan masskopierade jag dem så att jag hade typ 100 kopior av varje i en mapp på datorn. Under mycket spända förhållanden drog jag sedan mappen från skrivbordet till papperskorgen på datorn och valde sedan "Töm papperskorgen". Man hörde ett prasslande ljud och sedan var helig-text-förstörandet över. Lite antiklimax faktiskt.

Men ändå! Tillvägagångssättet för förstörandet av dessa s.k. "heliga" böcker har jag, Pezster, ensam släpat rakt in i 2000-talet. Kick'n 'n screaming...

Och så är mitt sätt mycket mer miljövänligt. Bara det!

ab1 ex dn12 svd1 dagen svt sds 3

En gammal kollega till mig och jag var ute för några år sedan. Vi skulle ta bilder på några ruiner för ett it-projekt för ett uppdrag för större stad i Sverige. När vi kom fram så körde han hela vägen fram till en parkering och sedan stängde han av bilen och började packa fram vår utrustning. Jag tittade ut genom vindrutan och såg en liten skogsväg som verkade gå hela vägen fram till ruinen någon 1-2 km längre fram.

"Vad sysslar du med? Vi kör hela vägen fram! Inte en chans att jag går härifrån." säger jag.

"Men det är ju bara en liten bulig skogsväg."

"En liten bulig... vad i hel... vi sitter i en stadsjeep!"

"Men..."

"Vaddå? Tror du den är byggd för att köra över farthinder och trottoarkanter inne i city?"

"Alltså..."

"Din bil är fan byggd för att kunna köra i naturen! KÖR NU!"

"Men.. jag har precis tvättat den..." piper han fram.

"KÖR!"

Varför köper man en stadsjeep om man inte vet att den är byggd som... öh... just det... en jeep! Vad har man egentligen en jeep till?

Det roligaste var att se hur han oroligt kravlade runt sin fina bil och letade efter skador typ fem gånger innan vi var tillbaks på kontoret igen. Givetvis hade den inga skador... just eftersom den ÄR BYGGD FÖR ATT KÖRA I NATUREN!


Jag blir inte speciellt upprörd när jag läser om en människa som har gått arbetslös i fem år och tycker det är lite jobbigt. Jag blir inte alls upprörd när folk som går sjukskrivna pga av ryggont eller "utbrändhet" gnäller över att pengarna inte räcker till. Jag vet för många som är sjukpensionärer som hur enkelt som helst skulle kunna jobba men inte vill, eftersom de vill arbeta med det som de gjorde innan - öh men det kan de inte. När jag ser hur mycket energi de spenderar på att gå till läkare, byta ut läkare för att hitta en som håller med dem, skriva protester, överklagningar etc och sedan pillar i sina trädgårdar, åker på semester 3 ggr om året så blir jag till slut helt jävla blockerad. Samhällsparasiter.

Jag blir RIKTIGT JÄVLA ARG när jag läser om en familj som har en gravt handikappad dotter som måste kämpa varje jävla gång de behöver hjälp. I mina ögon så är det just dessa typer av föräldrar som ska ha en massiv extrem superhjälp i det vardagliga livet. Allt fuskande etc har gjort Försäkringskassan till en stel apparat som hela tiden MÅSTE vara kritiska eftersom folk försöker blåsa dem varje dag. Det ska vi aldrig glömma. Sedan att de har mycket kvar att fixa till... det är en annan sak. Huvudsaken är att det finns en anledning till att de är hårdare i sina bedömningar idag.

I fallet som tas upp idag på DN är det en gravt handikappad flicka som behöver hjälp. De får en viss hjälp men jävlar vad de måste slåss för den. Hela tiden. Kan tänka mig deras oro varje gång de behöver ansöka om hjälp... när den enda oron de BORDE ha är att leva livet, jobba, älska sin familj och sin dotter för den tid de får tillsammans.


"Hon äter fyra gånger om dagen, varje måltid tar en timme. Att ge henne vatten tar tjugo minuter. Ofta kräks hon upp det hon får i sig vilket gör att det bara är att börja om från början. Hennes produktion av slem är större än andras och saliven måste ”grävas” ut ur svalget. Till det krävs två personer, en som rensar och en som håller i kräkpåsen.

Efter maten måste någon se till att Melinda sitter upprätt under åtminstone en timme. Annars finns risken att hon kastar upp igen."


Bara det där är åtta timmar av ett dygn. Klart som fan de behöver hjälp. Min ståndpunkt är så här:

I vissa fall är det onekligen så att Försäkringskassan måste vara restriktiva med sina beslut... tack vare svenskens jävla fifflande. Det måste nog tyvärr vara så ett tag till. Det är som det är just för att vissa idiotsvenskar har sugit lite för hårt på samhällets spene.

I andra fall, som när en gravt handikappad flicka, som inte kan göra något alls själv, behöver hjälp så är det inget jävla snack om saken. Jag betalar gladeligen skatt så att familjer som den här ska få hjälp. Jävla tjänstemän... sluta jiddra och ös på med hjälpen nu för helvete!

SvD - SvD -