Det är nästan så man undrar om man inte skulle kunna tillverka en slags ekologisk, biologisk spelkontroll av en höna. Kräver inga batterier och lägger dessutom lite ägg då och då. Win/win.
När vi ändå är inne på fjäderfä kände jag mig manad att även ta med ankorna i filmklippet jag kallar "Nästan Borta Med Vinden".
Vårt kontor i ett större hus. För att komma in så går man uppför en trappa med 6 trappsteg och däruppe, i ett "hål i väggen" finns vår dörr. Detta gör det till ett mysigt ställe att kissa på för diverse fulla människor på helgerna. Faktum är att det av någon anledning står folk där och dräller där lite titt som tätt.
Idag hade vi bråttom ut. Så jag slängde upp dörren, mötte lite motstånd och tjoff och gliiiid… när dörren öppnades så låg det två tjejer och en snubbe på marken och sprattlade. Två cigg låg rykandes på marken och en av tjejerna hade lyckats hålla kvar sin cigg i handen.
"VAD GÖR DU!?" ropar en av dem argt. "SE DIG FÖR!"
"Oj. Sorry. Såg er inte."
Jag hjälper dem upp. Borstar bort lite snö från deras jackor.
"Så där ja!" säger jag.
"Vem ska betala för mina byxor?" säger killen och tittar surt ned på grått snöblafs på ena benet.
"Är de till salu?" undrar jag.
"Nej, men de är skitiga!"
"Ja, då blir de svårsålda."
Verkligen. Stå inte och häng direkt utanför vår dörr! Vem fan kollar ifall det står någon utanför innan man öppnar?
Svenska tjänstemän ger bort information om medborgare till USA under milt sagt ljusskygga former. Utrikesdepartementet skyller ifrån sig, Beatrice Ask skyller även hon ifrån sig OCH spelar dum. För en justitieminister ska tydligen inte alls veta vad hennes personal arbetar med. Oh, nej. De har fria tyglar.
Beatrice Ask, Tant Gredelin, som kommit med idéer om att skicka ut färgade kuvert till misstänkta sexköpare... vilket hade varit öh... mycket olagligt. Lite opassande för en justitieminister om ni frågar mig. Jag, den dåre som jag är, förväntar mig faktiskt att just en justitieminister ska ha någon form av koll på lagar.
Hon vill datalagra mer än vad som krävs, ville utöka polisers möjlighet att döma på plats (våra korkade poliser skulle alltså kunna döma ut böter och fängelse mer eller mindre på plats?! SMART!), göra undantag från integriteten för att komma åt brott, göra det lättare att sätta dit fildelare, hon ville tvångsdrogtesta barn under 15 och... äsch... hon har gjort bort sig så många gånger att ingen orkar räkna upp allting. FailfailfailfailFAAAAIIIIL!
Nu sitter hon och mer eller mindre försöker få oss alla att tro på att de där telegrammen inte är sanna eller så har de misstolkats!? Vad fan?! Har det suttit svenska tjänstemän på UD och gett bort information om medborgare så är det inget annat än ett svek. Det där är förräderi... ett riktigt turbosvek mot svenska folket. Wikileaks har gjort det smärtsamt uppenbart att svenska politiker är några lallande fånar som gång på gång spelas som en banjo av främmande makt. Ta bara lille Bildt... en man som alltid tyckt sig själv vara så där skitnödigt viktig... han står där nu med byxorna nere och det är väldigt uppenbart att han bara är en liten pojke som gör vad som helst för att få leka med de stora grabbarna. "Jag är ingen pudel!" gnällde han i tidningarna. Nej, Bildt. Du är ingen pudel... du är en chihuahua... en pudel hade ägt dig.
Men Beatrice Ask spelar i en egen loser-division... kom igen nu... hur är det möjligt att göra bort sig så mycket och ändå sitta kvar? Jag fattar inte. Är det någon som skämtar med oss?
Rogntudjju!!!! (Gastons chef FTW!)
Verkligen. Det är illa nog när det kommer fram hur USA bedriver sin politik... det blir värre när alla kommer på att deras regeringar likt småhundar som tigger godis tävlar om den stora krigsmaktens gunst när de bannar Julian Assange och Wikileaks. På vägen glöms det liksom bort att Wikileaks låter journalister granska informationen innan den publiceras... den elektroniska varianten av att du lägger massor av info i ett kuvert och skickar anonymt till en journalist. Det där är lagligt och en mycket viktig del i informationssamhället. Man glömmer också att det faktiskt inte är Wikileaks som fabricerar saker... utan läcker andras information som drar ned byxorna på nationer som nu tack vare det ifrågasätts. Det är rätt hela vägen att exponera hur folkvalda politiker jobbar.
Det här leder till att höga politiker i USA kallar Julian Assange för förrädare och öppet säger att han borde jagas, elimineras... alltså... de förespråkar helt öppet i media på bästa sändningstid att han borde mördas.
*host*... alltså... Assange är australiensare och INTE amerikan. Det blir lite svårt att vara en förrädare då eftersom förräderigrejjen liksom förutsätter att du... just det... förråder ditt land... sist jag kollade var Assange från Australien... jisses... ibland undrar man om IQ-nivån i det där landet.
Sarah Palin konstaterar dessutom att man borde jaga Julian Assange som de jagar Usama Bin Laden. Det tycker jag låter riktigt bra med tanke på hur bra det har gått hittills för USA i den där jakten.
Och äntligen är det någon som till slut tydligt uttrycker Sveriges roll i jakten på Assange i media. Som jag nämnt innan är det självklart att Assange kommer flärpas till USA innan hans fot kommer röra svensk mark.
Saker att göra för er som gillar pressfrihet och exponering av idioter:
Dessutom diggar jag Wikileaks lilla offensiv med uttalandet på BBC:
"Mr Stephens warned that the organisation held further secret material which it regarded as a "thermo-nuclear device" to be released if it needs to protect itself."
Hahahaha... niiiice. På dem bara! Attack är alltid bästa försvar.
Jag vet inte om ni kommer ihåg killen jag skrev om i det här inlägget som handlade om hår och kvinnor. Nu har Benny varit i farten igen. Han snubblar in på kontoret, inringd för att hjälpa till med en sak i sista minuten och han känns lite irriterad över detta.
Någon står vid besöksdatorn och läser högt något ur Expressen om någon serie om män som rakade sig runt kuken och som förväntade sig att kvinnorna gjorde samma sak eller något (ärlig talat vet jag inte riktigt vad artikeln handlade om). Benny kommer alltså in i köket där vi kanske är sju personer varav kanske två vet vem Benny är. Han fixar klumpigt en kopp kaffe till sig själv med rekordmycket spill och stök (Benny är stor, klumpig och skiter fullständigt i vilket), lyssnar lite på diskussionen... rör runt i kaffet och ser fundersam ut.
"En gång hade jag en tjej med en bushfitta." säger han plötsligt och sörplar lite kaffe. Vi väntar på fortsättningen men det kommer ingen. Benny har inget att tillägga. Han är fullständigt nöjd med sitt levererade budskap.
En pinsam tystnad infinner sig i köket och praktikanten ser ett tag faktiskt riktigt rädd ut.
"Så... öh... *host*... vad... erhm... ska ni göra i helgen då?" får någon till slut ur sig. Någon mumlar något om fest, någon annan om att de ska jobba i helgen och Benny tar lite mer socker i sitt kaffe och börjar bläddra i en tidning.
Speciell kille det där.
