February 2010

Här kommer lite fler bilder från möbelmässan 2010 i Älvsjö. Något som utmärkte var att det var mer lekfullt än vanligt, tydliga former och en klar flirt med 70-talet. Man har använt sig av årtiondets formspråk men med nya tillverkningstekniker. Jag tyckte mässan hade piffat till sig lite mot tidigare år så det var kul att se.

Paul Smith och hans lekfulla ränder + lite skalbaggar?

Moroso visade snygga rumsavdelare i form av trådar.

Efter mässan blev det mat och mingel för att kolla in lampor på Targetti Paulsen.

Sedan tittade vi förbi Hästens för lite vin och inspiration. Jag provade deras nytillskott i form av soffa och pall. Det vita, hålmönstrade bakom mig är ett element.

Jag hittade en kompis på Hästens..

Vi avslutade kvällen hos mina gamla klasskamrater på Designhögskolan. Killarna från Form Us With Love hade fest i en rå lokal för att visa sin nya lampa Ogle för Ateljé Lyktan mm.

Foto: Terese Ädling

Har precis bläddrat i senaste Elle Interiör och där var Jan Rundgrens fina Södermalmsvåning publicerad. Jan är trädgårdsdesigner och inredare och syns ofta på TV och i tidningar pga sin fantastiska känsla för att mixa olika stilar och färger. Vi åt lunch på Grodan i höstas och pratade bl a om drömprojekt inom inredning. Båda enades om att det skulle vara att inreda ett helt hotell från grunden. Kommer jag över ett hotelluppdrag snart så kommer jag definitivt be Jan att hänga på för då kan det inte bli annat än succé.

Bilder: Elle Interiör


Klockan är strax efter fyra på eftermiddagen och skymningen börjar lägga sig över ett snömoddigt Stockholm. Jag och fotograf Patrik Söderman korsar Liljeholmstorget och börjar sakta vandringen upp för berget mot stadens högsta fasta punkt. Någonstans där uppe i en 3,5a på 80 kvm bor Sveriges tyngsta och mest aktuella komiker just nu, Mårten Andersson. Han är grundaren av RAW comedy club och har under de senaste åren tagit stå uppscenen i landet till en helt ny nivå. Klart att han skall bo på en topp.


Det är en nyss hemkommen Mårten som öppnar dörren med ett varmt och lite urskuldande leende. Bakom honom skymtar en inbjudande lägenhet i olika bruna nyanser med inslag av guld och koppar. Belysningen är dämpad med levande ljus och en härlig klubbkänsla infinner sig i ögonblicket vi kliver över tröskeln.           

– Mötet drog över så jag har precis kommit hem. Det är lite kvar att fixa, som sängbäddning och så men jag är snart klar. Vill ni ha kaffe? Jag har bakat kladdkaka.

Vi spanar vidare in mot vardagsrummet och Patrik börjar fixa med kamerautrustningen. Jag fastnar med blicken på en målad tavla på väggen, signerad Peter Wahlbeck.

– Visst är den bra, det är Peter som gjort den. Mårten kommer ut leende från köket med kladdkaka dekorerad med vaniljglass och citronmeliss. Jag har svårt att dölja min förtjusning och frågan om han är duktig i köket ligger nära till hands.

– Jag gillar att laga mat och har alltid varit lite huslig av mig, det har jag efter mamma. Får jag färska kryddor och råvaror så lagar jag gärna god mat när jag har tid.

Huslig, men hur är det med händig då? Mårten skakar på huvudet och erkänner att där har han inget att hämta, det är pappan och systern som har stått för den biten.

– När jag flyttade in här för tre år sedan var allt i princip renoverat och klart så jag har inte behövt göra någon stor förändring. Tapeterna är precis som något jag själv skulle valt ut, säger han och tittar menande mot vardagsrummets mustigt bruna fondvägg som skimrar svagt och ger väggen en textil känsla. Framför på en guldig rya står en stor inbjudande soffa i brun manchester och det känns som att jag får en varm kram när jag slår mig ner. Härifrån är utsikten bedövande vacker. Ett panoramafönster visar stolt upp hela Stockholms skyline och ljuset från staden i skymningen får mig att tänka på New York och Manhattan.

– Det var det här som fick mig att köpa lägenheten. Man går in i en grå 60-tals kartong till hus, utan några förväntningar och möter det här. Jag föll direkt. Det är värt mödan att ta sig ända upp hit. 

Patrik har redan öppnat ett fönster för att föreviga ögonblicket.

– Jag är lite som gamla farmor på Höga berget i Bamse, skrattar Mårten och går bort till sin musikanläggning vid panoramafönstret. Sekunderna senare strömmar Afrikansk loungemusik ur de vita högtalarna och lägenhetens internationella storstadskänsla blir ännu mer påtaglig. Jag påpekar att han ser van ut där bakom spakarna.

– Jag har gärna vänner hemma och då blir det mycket musik och god mat. Ett gott sydafrikanskt vin och en gryta som är färdig när gästerna kommer. Det behöver inte vara mer avancerat än så men det är kul om det finns ett tema som går genom allt. Jag gillar när mina vänner kommer tidigt på kvällen så man hinner bjuda på en dry martini, ta det lugnt och käka tillsammans innan man eventuellt åker in till stan.

Den senaste månaden har Mårten dock bestämt sig för att ha en vit månad helt utan alkohol. Han är inne på dag 23 under vårt besök och det är tydligt att han är nöjd över sitt beslut.

– För en person som är ute två gånger i månaden kan det verka löjligt med en vit månad men för mig som levt på klubbarna de senaste åtta åren var detta ett stort steg. Jag kände att jag behövde en nystart och ville få ut något mer av mitt liv. Det är inte längre viktigt vad folk tycker om mig eller vilka ställen jag syns på. Jag har ändrat mina värderingar och umgås bara med riktiga vänner och äkta människor.  På senaste tiden har även tankarna på att skaffa ett hus kommit upp. Kanske någon mil utanför stan där jag kan sitta i trädgården på morgonen och läsa tidningen med en färskpressad juice och lyssna på fåglarna. Ligger det dessutom en golfbana i närheten så är jag hemma.

Det glittrar till i ögonen på honom och han pekar ut genom fönstret. Ser du Vinterviken där nere? Folk åker längdskidor där och jag har precis kommit igång själv. Hellre än bra visserligen men det är på gång. Jag känner att jag har fått en nytändning i livet och jag hoppas det kommer synas och lysa igenom i mitt jobb och övriga liv. Man kan säga att jag möblerat om mitt inre. Han tittar på mig för att se om jag uppfattat den yrkesmässiga passningen. Jag förstår precis.

Vi har satt oss i den del av vardagsrummet där matbordet står. En transparent lampa i brunguldigt, plisserat tyg lyser upp ett runt, mörkt träbord och en fondvägg med dova metalliska blommor i samma ton. Det speciella bordet med tydliga årsringar kommer från exklusiva Indori i Sickla, Mårtens favoritbutik när det gäller design och inredning. Jag kan bara hålla med. Indori är så nära vi i Sverige kan komma internationell inredning i världsklass och vi enas om att drömmen vore att kunna handla precis all vår inredning där.

– Annars gillar jag EM och MIO, de har det mesta. Soffan är t ex från EM.  

Under vårt samtal blir det tydligt att manchestersoffan med alla sina kuddar i samma tyg är lägenhetens favoritplats. Det är här han äter, tittar på TV, surfar och jobbar. På bordet framför ligger några exemplar av King och Café. Inredningsnörden i mig tänker att det är dags att börja fixa inför fotograferingen så jag plockar bort tidningarna och frågar om han inte har någon fin coffee table book som vi kan lägga fram. Jag får en svårtydd blick och frågan om det inte går lika bra med Stieg Larsson då han inte äger någon tjusig bok med svartvita fotografier. Självklart går det lika bra och jag känner mig lite fånig i mitt plötsliga uppvaknande. I skrivande stund pågår Stockholm Design Week för fullt och jag har dagarna innan omgivit mig uteslutande med svartklädda branschfolk i fyrkantiga glasögon så att träffa Mårten är lite av en befrielse. Tidigare under kvällen har jag frågat om det går att skämta om inredare och designers och nu medan jag går där och flyttar runt hans saker får jag svaret. Det går alldeles utmärkt, och han flinar lurigt åt mig medan han smattrar fram det i ett blogginlägg på rawcomedy.se.

Mårten Andersson har skämtat om mig, det är rätt stort, men jag är ändå lite skamsen och byter samtalsämne. Jag frågar om det finns någon pryl i världen som han aldrig skulle låta komma innanför sin dörr. Svaret kommer snabbt, en takfläkt i rotting eller en röd skinnsoffa från Finlandia. Jag ryser gillande.

Plötsligt strömmar saxofontoner ur högtalarna och Mårten går för att byta till Amanda Jensen. Patrik fotograferar vidare ute i sovrummet och påpekar högt att det är himla härligt att gå runt på den mjuka heltäckningsmattan. Plötsligt är vi tre som går runt där inne och känner efter. Sovrummet har en bredrandig fondvägg med horisontella linjer i blå och lila toner. I taket hänger en vackert röd krinklad tyglampa och ger ett varmt sken ända ut i hallen. Här sover Sveriges komikergigant gott och laddar batterierna inför nya utmaningar. Inspirationen hittar han i vardagen, TV och resor. Speciellt New York som besökts flitigt de senaste åren.

– New York är allt det som Stockholm försöker vara men inte är. I Sverige regerar Jante och det kan hämma din kreativitet om du inte är säker på dig själv. Utomlands är det annorlunda, där är det okej att vara bra och man slipper mycket skitsnack. Jag är glad att jag kommit över allt det där och kan strunta i vad andra tycker. Men Stockholm är självklart bra på många sätt. Jag jobbar bra här. Antingen sitter jag på mitt kontor vid Hötorget eller på något café med en god latte och grym musik i lurarna. Då skriver jag bra. Jag har ju jobbat som frilansare sedan jag var 19 år och det är skönt att ha ett kontor att gå till, träffa kollegor och känna sig behövd. Det blir lätt ensamt annars när man jobbar som jag gör.

Vi lämnar sovrummet och jag undrar om hans yrke och livsstil också har påverkat hans inredningsstil.

– Till viss del. Mitt jobb har gett mig möjlighet att köpa de saker jag verkligen vill ha. Som bordet från Indori, det köpte jag för att det var unikt och tilltalade mig mycket, inte på grund av priset. Märkesfixering är inget för mig. Samma sak gäller när jag skall gå ut i Stockholm. Jag hänger lika gärna på Pub Anchor som på White Room, det är sällskapet och stämningen som räknas.

Jag känner att jag gillar den där Mårten Andersson och får en tvångstanke att jag måste fråga honom vilken möbel han skulle vara om han nu kunde vara en. Han skrattar och tänker efter.

– En lampa! Jag gillar att lysa upp min omgivning.

Perfekt svar. Lika perfekt som att han avstått från att hänga upp en taklampa ovanför soffbordet eftersom den då skulle dölja panoramautsikten. Vi stannar till framför en orangegul tavla i hallen som Mårten målat själv tillsammans med vännen och konstnären Christian Lajozz. Jag är imponerad och sekunden senare har han hämtat fram ytterligare en tavla som Peter Wahlbeck gjort. ”Gravid hippie” heter den. Jag inser att det finns potential för dessa komiker att öppna ett galleri tillsammans i framtiden om den nuvarande karriären mot förmodan skulle stagnera. Jag blir nyfiken på vilken händelse han räknar som höjdpunkten i sin karriär?

– Jag hoppas att den inte har hänt ännu men om jag skall säga något så är det nog det RAW gjorde med Eddie Izzard. Hans Skandinavienturné med bland annat ett utsålt Hovet är de största standupgig som gjorts i Sverige. Sen är jag väldigt stolt över att RAW har gett Sverige en helt ny comedyscen med både svenska och internationella komiker.

Jag sneglar på Mårten och tänker tillbaka på hur det var förr i tiden när en lockig, gråhårig man satt och drog obegripliga skämt i Släng dig i brunnen. Jag tror jag känner någon form av tacksamhet över att RAW har höjt humornivån så enormt i landet och undrar hur han ska göra för att toppa allt det här?

– En drömsituation skulle vara att skriva mitt bästa manus någonsin och hålla en 1,5 timmars show på engelska. Jag har uppträtt mycket i London och skulle gärna göra det igen. Jag skulle även vilja skriva en show som verkligen betyder något, t ex om personlig utveckling. Jag gillar tanken på att kunna så ett frö som blir till något stort för en annan person.

Spännande, tänker jag även om jag å nationens vägnar hoppas på att han stannar kvar och fortsätter skriva den mesta underhållningen för oss. Jag flyttar en fotpall så att Patrik får plats med sitt stativ och frågar Mårten var han tror att han befinner sig karriärsmässigt om 10 år?

– Då jobbar jag nog med kreativ underhållning i någon form men på ett friare sätt än vad jag gör idag. Jag vill kunna jobba från olika länder utan att vara låst till enbart Stockholm. Om jag inte var komiker skulle jag nog vara programledare och ha ett program i stil med Skavlan, men på mitt sätt.

Mårten är just nu aktuell med egna TV-showen "RAW comedy club" på måndagar i Kanal 5 och på Sverigeturné i mars. Det blir nypremiär på Göta Lejon den 26-27 februari och efter det fortsätter programmet med en show sista helgen i varje månad där Mårten är ständig MC.

Vi lovar att gå dit och titta och avslutar reportaget med att ta några porträttfoton. Mårten är nog lite glad att vi snart ska gå så att han kan få ställa tillbaka allt som vi flyttat runt. Jag gillar hans hem och ordet inbjudande som han valde att beskriva sin stil med genomsyrar varje kvadratmeter. Det är lika delar form och funktion och det är tydligt att han har som vision att enbart omge sig med saker som betyder något för honom. Jag frågar avslutningsvis om vi kan få med oss receptet på ”Mårres chokladtårta” men det verkar hemligt så jag får bara hoppas att vi har vägarna förbi Mårtens berg snart igen och kan klättra upp för en ostylad fika.

 

Text: Erika Norberg, inredare och designskribent Stocklounge.                        

Fotograf: Patrik Söderman