vasastan

En biograf från 30-talet som är omgjord till en restaurang där atmosfären och lokalen har vunnit dig över innan du ens provat maten.

Öppettider: Tisdag – lördag. 17:00 – 01:00

L´avventura

Så vad säger mina fem sinnen:

LUKT: bra vinlista, icke prisvänlig, extremt snåla med att fylla på glaset så därför rekommenderar jag att du och ditt sällskap tar in en hel flaska istället.

SYN: Imponerande vacker lokal, muralmålningar, högt i tak, röd sammet, öppet kök, en kypare som går runt med serveringsvagn med en fet parmesanrulle som det gröpts ut ur och serveras vid bordet med bröd innan maten. Vita bordslinnen. Runda bord i halvbåsar. Enskilda bord för par. Olivträd.

Dessutom finns det två extravaganta barer som bidrar till hela pampiga interiören En precis vid ingången och en på balkongen där man har utsikt över matsalen.

SMAK: italiensk influerade smaker, enkla rätter och igenkännande. Smårätter som varmrätter och såklart pasta. Parmesan med bröd innan maten är ett genialiskt drag.

Oftast är jag besviken när jag äter pasta ute på restaurang. Men med risk att låta som resten av stockholmarna som ätit här så är Tryffel pastan ett måste. Smakerna är super med riktig tryffel och al dente pasta. Ville bokstavligen slicka rent tallriken.

Deras råbiff var prima ballerina

Litet vegetariskt utbud

HÖRSEL: hög ljudnivå med opassande och störig musik. Känns som man är 19 år gammal i en b-klubb, sådan mindfuck med tanke på underbara inredningen.  Det är dessutom sådan surr och kackel från alla gäster att man till slut vill banka huvudet i väggen pga överbelastning

KÄNSLA: Servicen är bra och man väntar inte länge. Dock är de helt personlighets befriade. Robot men effektivt. Ambienten är pompös, romantisk, grandiös och maffig. Prisvärt är det och prisvänligt skulle jag ändå säga, med tanke på helheten och kvalitén.

SJÄTTE SINNET:  L´avventura ger helhetskänslan, alla sinnen stimulerade på bästa möjliga sätt (förutom ljudnivån om du nu kan stå ut med det. Kom ihåg att jag är en tant)
En lämnar stället med känslan att vilja komma tillbaka så fort som möjligt. Vilket har visat sig vara komplicerat pga. att det är omöjligt att få bord (minst 2 månader i förväg)

Stockholm på 90-talet hade inte ett så bra utbud på indiska ställen. Om man inte hade insider tips, vilket jag såklart inte hade. Efter ett par traumatiserande upplevelser på inidska restauranger så bojkottade jag indisk mat i ca 15 års tid. Sedan testade jag Shanti och blev inte frälst utan Halle-effing-lulja frälst. Jag vågade mig på Indian garden och höll mig till de två ställen. Ryktet gick att Mowgli levererade, jag testade och kan nu med glädje säga att jag har 3 indiska ställen att bollas runt.

Öppettider: mån-fre 11:00-22:00. Lör-sön 17:00- 22:00

Mowglis kök

Så vad säger mina fem sinnen:

LUKT: doftar underbart härligt. Öppnar upp aptiten på direkten. Liten trevlig vinutbud

SYN: varma färger i liten lokal. Sympatiska målningar på väggarna. Enkla bord, tät ihop. Matportionerna är lagom stora och mättande

SMAK: Bengalisk streetfood men klassiska indiska rätter finns också. Valde favoriten palak ponir och jag kan med glädje säga att denna är kanske bästa hittills. Fräscha och utsökta smaker, god ris och Naan brödet är som ett moln. Mango lassi ingår lunch tid.

HÖRSEL: blir lite bullrigt när det är fullt men tillräckligt för att kunna prata i ett normalt tonläge

KÄNSLA: trevlig, varm och välkomnande atmosfär. Även om fullt vid lunch är det fortfarande behaglig. Glad och trevlig personal.Prisvänligt och prisvärt.

SJÄTTE SINNET: Roligt namn på stället. Lokalen är livlig och glad. Maten är väl värt din tid och magutrymme

Frankofil är en beteckning för en person som inte är fransk, men hyser stort intresse för det franska språket och den franska kulturen. Tack till min vän Wiki Pedia för förklarningen

Jag vet inte varför men hela livet har jag överromantiserat allt som har med Frankrike att göra. Jag har en bild i huvudet hur jag glider omkring Paris gator helt fabulous. Är på landsbygden och strosar på marknaden med en baguette i cykelkorgen. Tittar ut över vingården och sippar ett glas rött och lyssnar på Edith Piaf.

Du vet, sådan där hittepå fantasier som bara ett barn kan ha……och jag

I alla fall. Stockholms gator är fyllda med franskinspirerade ställen. Jag gillar de flesta och en av dem är Café Facile.

Det är så mycket fel men ändå rätt med det här stället. Först har jag svårt att veta vem jag kan rekommendera stället till. Det är trångt som fan, högljutt som in i helvetet, kaotisk men alldeles alldeles underbart (som askungen skulle säga)  

Öppet: Mån-sön 17:00- 23(22):00

CafeFacile

Så vad säger mina fem sinnen:

LUKT: de häller väldigt generöst med vin på glas ;-)

SYN: öppet kök, menyn uppskriven på griffeltavla, väldigt trångt mellan borden. Liten bistro med röda, svarta och mörkgröna toner men stora fönster som släpper in bra med ljus. Liten uteservering.

SMAK: klassiska franska rätter. Rustikt. Enkla råvaror men väldigt bra balanserad tallrik som smakar exakt så som det ska göra. Klassisk och kunnigt. Bröd innan maten och kaffe/te ingår alltid.

HÖRSEL: extremt hög, så pass att man på riktigt inte hör sina egna tankar. Å ena sidan blir det livligt, stimmigt, folkligt och charmigt icke-charmigt trassligt men å andra sidan får man huvudvärk deluxe.

KÄNSEL: prisvänligt och prisvärt. Rar service. Man beställer och betalar i kassan och maten serveras vid bordet. Blandad klientel, mestadels avslappnat folk ute efter vardagslyx. Man sitter i varandras knän

SJÄTTE SINNET: boka bord, det är alltid fullt. Härlig fransk pärla som man lätt blir kär i

Senaste åren har det poppat upp en hel del caféer. Mysigt men egentligen är alla copy-paste av varandra och instagramvänliga. Såklart överprisade. Men fika bör man annars dör man, ibland i alla fall.

Ett ställe som länge varit med i gejmet är Kaffeverket. Det jag gillar extra är att det är ett väldigt arbetstrevligt ställe. Så ta med laptoppen och skriv blogginlägg eller annan lika viktigt uppgift  ;-P

Öppet: mån-sön 07(09):00 - 18:00

kaffeverket

Så vad säger mina fem sinnen:

LUKT: Kaffe! Ett av Stockholms bättre kaffeställen.

SYN: Hipster-aktig, industriell modern inredning med kakeltäckta väggar. Tre rum fyllda mestadels med laptop arbets/pluggande folk

SMAK: the usual suspects finnes här. God avokadomacka, overnight oats, gröt med äppelkompott, fika, sallader. Dessutom frukost hela dagen

HÖRSEL: Oftast lugnt och stillsamt, speciellt vid frukost, då är det som bäst. Under lunchen är det kaos.

KÄNSEL: favvofik för arbete eftersom friheten att sitta länge utan att känna sig uttittad eller stressad av personalen. Schysst service. Prisvärt....tror aldrig att överprisad cafémat känns prisvärt men det du betalar för är en bra coffice (coffee+office enligt google)

SJÄTTE SINNET: Poppis ställe, helger kan bli brutala. Wi-Fi

Jag tänkte utmärka vad som är ett säker kort att beställa på olika restauranger jag ofta besöker runtom i Stockholm.

Det är viktigt att ha i åtanke att då fokuserar jag endast på maträtten. Det kan innebära att servicen eller atmosfären suger. Det kan innebära att hela menyn är fantastiskt och man har beslutsångest. Det svåraste är om det är en meny som byts ut typ varje vecka eller månad. När man har fått den mest perfekta smakbomben ever vare sig det handlar om friterad ärtpure med hyvlad tryffel eller om det är sidobröd som smakar som ett moln. Wtf, det är som en one hit wonder. Vad fan gör man, för att få äta det igen? ragga upp kocken? Köra en Greta T strejk framför restaurangen med kravet att få den permanent på meny. VAD GÖR MAN.

men nu back to reality.

Ok. Here vi gå.

INDIAN GARDEN: deras thali tallrikar. Mix av allt det goda samt stora portioner.

TBILISIS HÖRNA: lång meny. Jag har haft missar t.ex. skippa det grillade. Men om ni vill ha en lyckad matkväll så måste det beställas: kachapuri (ostbrödet)! Aubergine rullar. Dolme. Mixsallad. Chakapuli som är lammgryta med dragon

SHANTI GOSSIP: deras bengaliska meatballs. Min förstfödda för deras bengaliska meatballs. Enda minuset är att portionerna är mini

MILLES: Stockholms otrevligaste haggor jobbar här men jag kommer hit i alla fall pga. att jag dör för den asiatiska råbiffen.

MADAM. Jag var ganska besviken med de flesta rätterna. MEN råkar jag komma tillbaka så måste jag bara säga att deras råbiff för fän måste jag höja till skyarna

KOMMENDÖREN: råbiffen och tonfisksalladen. Sötpotatispommesen. Resten av menyn är you win some you lose some

KNUT BAR: deras tunnbrödspizzor är alltid ett säkert kort. Också hjortronmojiton

VINA: råbiffen och charken är bäst. Resten av menyn är bra den också, har ej blivit besviken so far

BISTRO RIGOLETTO: Ett ord. Råbiffen. Slut på ett ord

BARBRO: Stockholms godaste spicy tuna! Biffsashimin är crazy good

PASTIS: choix du chef ger en underbar mix av allt möjligt. Det här var även stället som introducerade mig till råbiff och ett beroende utvecklades

GRIFFINS STEAKHOSE: mini-råbiffarna! brunchen

BABAJAN: Dagens thali

RICHE: deras omelett är eggcellent (jag vet, jag vet, tråkig humor)

THE FISHERY: jag dör för deras ölpanerade krispiga fisk med lisapotatis 

B.A.R: tonfisksalladen.

NOI: föll av stolen när jag åt förrätten steka rödräkor (pil pil) med chili, vitlök och persilja

PATS PLACE: Nana in my heart , Jaws, Hulken , Spice girl ,  ET go home

LOW AND SLOW: god mat överlag men svimmar av lycka för deras SMOKED PIGWING

SURFERS: Räkbollarna, skulle kunna leva på dessa för resten av mitt liv. Den Barbariska rättikan är svingod

Indian Garden

Milles

The Fishery

Babajan