2010

 

Jag frågar mig själv: Hur tänkte du nu? Inte har jag varken tid eller lust att guida runt en grupp Danskar. Inte alls faktiskt. Jag har arbetat klart för dagen nu och är trött som en liten lemur och vill bara chilla resten av dagen. Hoja, jag ska ringa Tilda och se om hon har energi till övers. Ska vi köra på eller ducka danskarna? Hoppas dom inte kan läsa svenska.


Stænkskærme, kødbolle, skildpadde.

 

 

Jag fick godis av min syster idag. Hon hälsade på mig på jobbet och gav mig snarra. Det ska jag snaska på nu. Hej hej.

 

 

 

Jag och min stora käft.

 

Nämen serru såatt javisst. Efter jobbet idag ska jag och Tilda tydligen guida ett gäng Danskar genom stan. Oh my lord, herranjomala hevonen koppakiiski. ! .

 

Jag borde anställa en liten dvärg med små små små textilbyxor som kan hålla för min mun lite då och då så jag inte snackar så mycket. Hjälp.

 

 

 

 

Jaa, stackars oss, vi får dricka vårt kaffe på gatan.

 

 

 

Igår konstaterade vi båda två att vi fullkomlit älskar Södermalm. Ni vet sådär som man ibland glömmer bort tyvärr, men igår var en dag när vi insåg att vi ska vara jävligt stolta över att vi bor där vi bor. Som häromdagen när jag och Cowboykvinnan valde att dricka vårt kaffe på gatan istället för innergården för omväxlings skull. Inte hann vi sitta länge innan vi såg en fräknig sötnos som gick förbi. Vilken lyx det är det här med att vi är grannar allihopa!! Att sitta på gatan är intressant, och det är lite som när man var tre år, man vet att det kan anses som olämpligt, men va faan det är ju Södermalm. Här kan allt hända! Folk som gick förbi sneglade lite på en som att man inte skulle ha alla flingor i paketet. Varför sitter dom stackars flickorna på gatan? Jag kan i alla fall garantera er att flingorna är precis vars dom ska vara, dom skiter bara i vad folk tycker.

 

 

Oj oj vilken händelserik fredag vi haft!

 

Idag är dagen då Janne Warg flaxat söderut för att bygga bo i Götet...vi tog en skön, vemodig lunch innan hon hoppade på tåget...blödiga som vi är satt jag och Seppo med tårar i ögonen!  Vi träffades på vårt "vanliga" lunch hak...servitören som serverat oss lunch under de tre senaste åren bjöd Janne på farväl-lunchen och intygade oss andra om att det kommer att gå bra :)

 

 

Efter alla farväl pussar och kramar var det dags för Zara och mig att köra Joel och Jennie till Skavsta flygfält - Espania calling!

 

 

Jennie lämnade bilen med oss så vi skulle ha någon äventyrs möjlighet under tiden alla är utflugna - TACK!

 

Lisa med familj är uppe i norr...Seppo och Tommy har åkt ut till Sveriges motsvarighet till kanarieöarna för helgen = jag och Zara är "ensamma hemma"...det positiva är att vi vet att vi inte behöver deppa i en stad som denna i detta sommarväder - allt är möjligt!

 

På återseende - bussreklam!