2010

 

Jag måste säga att det verkligen var väldigt intressant att spendera två timmar i det fantastiska karaokerummet vi hyrt. Rummet gav en känslan av att man var på en finlandsfärja och ljudet var det sämsta tänkbara, dock så sjöng mina vänner givetvis fantastiskt bra!

 

 

 

 

Själv så är jag ju krasslig så det blev ingen sång för min del, skönt tycker jag. Jag fick med en hel del vackra låtar på film också men vi har bestämt oss för att det räcker med kändisar och så i gänget så jag KAN bara inte lägga upp nåt här. Ni fattar inte, Bart Karlsson och Swartling och allt vad dom nu heter skulle ringa direkt och signa kontrakt med allihopa!! Och så är vi alla på löpsedeln vecka ut och vecka in och har inget privatliv kvar alls.. Nä, det orkar vi bara inte.

 

 

 

Jag hade en fantastisk dag med skidskytte på förmiddagen, afterski på eftermiddagen och så avslutade vi dagen med vin och ostprovning + middag : )

 

 

Nu åker vi strax tillbaks mot kära Stockholm igen!

 

 

Man kan ju alltid åka hem när man vill, eller hur?

 

Vi har nämligen bokat ett karaokerum ikväll. Jag lyckades ju prestera litegrann vid skåpskruvningen så jag packar med mig lite tepåsar och några vitlökar, det här kan jag ju inte missa! Herreguud, hur ska det sluta? Jag tror att jag kommer att ha roligast då jag inte ens KAN ta en ton idag även om jag skulle velat. Så jag får sitta och titta på när mina kära vänner levererar. Hehe.

 

 

Trots att jag sov så mycket jag kunde igår så känner jag mig inte så mycket bättre idag. Jag har jobbat och det gick ganska bra för det är ju inte direkt så fysiskt krävande men nu är jag helt slut. Och det tråkiga är att jag har hela kvällen planerad. Först ska jag hjälpa min syster + man med att skruva ihop skåp och sen så har vi planerat in en grej med gänget ikväll... Frågan är om jag ska kämpa på och hänga med eller istället dra nåt gammalt över mig?

 

 

Ibland blir man ju faktiskt bättre om man håller igång, och ibland blir det bara värre dagen efter. Ena sekunden känns det som att jag lätt skulle orka, men sen så fort jag gör något ansträngande så känns det inte bra alls. Det känns tråkigt och jag har typ 3000 frågor i mitt huvud just nu.

 

Varför händer allt roligt när man är krasslig? Är det så för alla andra eller är det bara jag som tycker att det är så? Får man umgås med någon som är gravid när man är sjuk? När ska vulkanhelvetet sluta ryka så flygtrafiken kommer igång så man får hem folk? Och varför är det oftast soligt på veckorna istället för på helgerna?

 

Fan också. Nu ringde precis Sara K och sa att hon var i stan, jag vill ju så himla gärna träffa henne med! Urs, jag känner mig skör och längtar hem till mamma och norrbotten. Jag har lyssnat på mitt nya favvoband Willy Clay Band (från Kiruna) hela dagen och det ger en bara mer hemlängtan. Dom är riktigt grymma och har gjort en så fin duett med Markus på meänkieli som handlar om vår hembygd. Lyssna och njut: