När man kom på det där med äktenskap så var medellivslängden ca 30 år. Om det stämmer så är det ju jättedumt att vi undrar varför folk skiljer sig???
När man kom på det där med äktenskap så var medellivslängden ca 30 år. Om det stämmer så är det ju jättedumt att vi undrar varför folk skiljer sig???
Just nu känns det som att jag har svårt att hinna med. Ungefär med allt. Det är mycket på gång, det brukar vanligtvis vara roliga saker när det handlar om mitt liv, men just nu är det mest måsten och prestationer som jag egentligen inte skulle orka med. Mitt i allt så ska jag ju för fan hinna leva också. Ni måste förstå att jag är en extremt dampig människa. Jag är livrädd för vardagen och tråk och behöver ständig stimulans. Så det jag klagar över är alltså vardagssaker som att hinna med jobb, gå till banken, tvätta, uträtta ärenden, bla bla bla och skit. Vad hände med att springa på rockkonserter och stanna uppe allderles för sent på natten, busa, åka på raoadtripps i tid och otid, måla dörren rosa för att jag känner för det, dansa på borden till fem på morgonen??? .. Ja ni fattar..
Veckan började kaosartat med att jag fick styra om precis varje grej som jag nitiskt hade planerat att göra mån-tors efter jobbet. Planerat för att jag var tvungen. Planerat för att offra veckan till tråk för att sen ha roligt i resten av mitt liv! Men allt blev huller om buller och knas, på grund av posten egentligen. Urs, är det såhär det känns att vara vuxen så måste jag säga att det är tråkigt. Det är precis så man skulle kunna sammanfatta min vecka: Tråkig. Fy fan, jag riktigt känner hur jag blir allderles grå av att tänka på att det mesta jag gjort på sistone har vart tråkigt och det har vart måsten.
Dessutom så har jag mått illa sedan i måndags också. Jag har undrat vad det vart hela veckan. Storken levererar ju inte till oskulder och det har gått för lång tid för att det skulle vara en Sri Lanka sjukdom.. Men nu fattar jag ju! Min kropp säger ifrån! Tråk = Spy = Spytåkigt = Gör aldrig om det! Haha! : )
Jag är så nyfiken på hur ni alla lever era liv? Ofta tänker jag på att jag måste ha ett extremt stort behov av att allt ska vara spännande hela tiden, att det ska hända en massa roligt och att jag ska göra nya saker som jag aldrig prövat på, möta nya människor och lära mig nya saker. Är det så att folk seriöst går till jobbet, kommer hem, lagar mat och städar och lägger sig i soffan och glor på tv? Det tänker jag på. Och framförallt så undrar jag hur man kan känna sig nöjd med det?
Nä jag ska jag sluta gnälla. Jag ska eventuellt spy litegrann för att sedan utföra allt tråk, som planerat, för att sedan avsluta veckan på ett sjukt roligt sätt!! Hur det ska bli ska jag tänka ut medans jag står i kön till banken efter att jag jobbat klart för dagen... Roligt!!!
Ikväll har vi varit på födelsedagskaffe till våran fina fina Seppo :)
...så skönt med lite kompishäng mitt i veckan - annars brukar man ju fanken inte orka med någonting efter att man landat hemma i soffan på kvällarna.
Jag svängde förbi SATS idag och tog ett medlemsskap - har inte haft gymkort sedan 2006 och saknar det egentligen inte heller...men det är väl bara att ta tag i situationen nu innan det blir alldeles för sent.
MEN - innan jag drar igång Degerlunds träningsagenda för 2011 så passade jag på att njuta av fantastiska sötsaker kvällen till ära :)
glada gäster :)
Haha - Jemppa friserade mig, började se ut som en engelskalärare :)
No niin - nu är det strax sängdags för fröken. Hade första mötet 07:30 imorse - det är okristligt tidigt för min del, har varit helt slut HELA DAGEN!
Idag vill jag tacka för att skype finns!
Efter jobbet har jag pratat med Lillu i Danmark och Allu i Helsingfors.
HAHA - Allu såg jag till och med, tacka vet jag webcam...trots att kvaliteten inte var den bästa och att man alltid ser ut som ett miffo.
Annars så har det väl inte hänt så mycket... har kollat på romatiska komedier både i söndags och igår. Är tydligen inne i en period då jag bara vill se dessa orealiska amerikanska verklihetsskildringar?! Typiskt jag att fly från januari och verkligheten haha...Igår slog det mig dock...tänk om man var en riktigt deppig skådespelare med just romantiska komedier som sin specialité - det kunde vara riktigt jobbigt att gå till jobbet då...
Det är dock kanske dags att byta genre..."action" borde ju ge lite energi?!
Rädda mig någon! I flera dagar har jag hört "Mikrofonkåt" i min hjärna. Det är väldigt irriterande då det inte ens stämmer. Snarare gitarrist eller trummiskåt om det skulle vara nåt av det överhuvudtaget! Jag hör låten när jag ska somna, jag hör låten när jag vaknar, äter, tänker, andas.. Ja hela tiden.
Jag lägger ut klippet här, i hopp om att någon av er får smittan istället. Jag tänker att den kan hoppa ut ur min hjärna och in i någon annans!!