Jag stressade in på ICA Bonden igår efter jobbet. En gullig liten affär om man är på bra humör, och en skitbutik om man är stressad. Det finns typ INGENTING där och man har inga valmöjligheter. Jag skulle köpa tandkräm, gick till hyllan och där blev jag ståendes som ett fån.. Öhh, det såg som så konstigt ut, tomt.. jag vet liksom inte ens vad den heter den som jag brukar ha, den är vit typ, men där fanns bara en sort att välja på. Jag sökte och sökte med blicken, men nej. Kul ICA, kul. Nåväl, stressad som jag var så högg jag den tuben som fanns och tänkte inte så mycket mer på det. När jag sen i morse ska öppna min nya tub så märker jag att det är skruvkork på den!?? Hallå, vem fan har tid att skruva en stressig morgon? Och av vilken anledning tillverkar man ens överhuvudtaget tuber med skruvkork??

 

Wax on, wax off, skruva av, skruva på...

 

 

På väg hem från jobbet idag kommer jag garanterat att köpa en ny tandkrämstub som man kan öppna och stänga med ett klick! En tub för oss stressiga storstadsmänniskor som varken hinner eller vill slösa en extra sekund av livet på att skruva på en jävla tandkrämstub.

 

 

Ikväll har jag varit och träffat en tidigare studiekompis från Vasa - alltid lika trevligt att träffa "gamla" bekanta! Tack Backlund för en trevlig kväll :)

 

Hmmm... nu är det bara att förbereda sig inför morgondagen - lillörda, onsdag, mitt i veckan, gör nåt spännande för en gångsskull-dagen...

 

 

Zarkku, Jemppa, Seppo och Toolanen... jag bjuder fan på fika eller nåt om ni orkar pallra er över imorgon?!?!

 

 

Häromdagen när jag städade bland mina saker hittade jag en broschyr från ett barnhem jag och mina kära resekompisar besökt i Kambodja. Ett minne jag kommer att bära med mig för resten av mitt liv, med hopp om att kunna återvända en dag.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jonta och Tobbe var stora favoriter hos kidsen : )

 

 

 

Detta barnhem blev ett samtalsämne idag på lunchen. Jag berättade att jag önskar att jag i framtiden har möjlighet att göra livet fint för ett eller två barn från Kambodja. Vilken dröm det vore att både få föda egna barn och också ha möjligheten till att adoptera! Det som förvånade mig väldigt mycket var att jag verkligen fick väldigt oväntad respons på mitt uttalande. De andra runt bordet hade barn allihopa och jag möttes av åsikter som "adopterade barn har det aldrig lätt", "det är nog inte en så bra idè med tanke på all mobbning som sker", "jag tror aldrig dom mår så bra de där adopterade barnen", "varför skulle du det om du kan få egna?"... osv...

 

För mig känns det helt sjukt! Herregud!!! Det finns ju en anledning till att barnen bor på ett barnhem, det är ju inte som att dom har ett bättre liv där!! Hur ser ni på saken? Ni som redan fött egna barn, ändras tankesättet på något vis? Det verkar så himla olika med hur människor tänker kring adoption? Jag kan inte se att man skulle skilja på ett barn man fött själv och ett barn man adopterat. Inte på något sätt alls.

 

Kärlek är ju kärlek.

 

 

Nu är jag tungt nöjd och lättad! Jag hittade mitt pass igårkväll!!! Jag visste väl att det var ordning på mig! Problemet är ju bara att jag lägger saker på så smarta ställen för att jag enkelt ska hitta dom till nästa tillfälle så jag inte hittar sakerna. Typ. Nu känner jag en viss resfeber komma, allt börjar dra ihop sig nu. Lite packning och kaninlämning och tvätt kvar bara, sen är allt löst. Jag har en sån otrolig tur att finfina isprinsessan Malin och hennes kille ska bo hos mig under tiden jag är borta, det är så himla perfekt att dom är hemma i sverige just nu och behöver ett hem : ) Det känns så mycket enklare att åka iväg på något sätt.

 

 

En bra start på dagen helt enkelt : )