Jag kan helt enkelt inte rå för det. Rotade omkring hemma i mina garderober där för att få med mig några fler skärp och detta är vad jag kom till Stockholm med. Handvävda band från Sydamerika, ett kurbitsbroderat midjeskärp och ett par lovikkavantar. Fint så det förslår men kanske inte riktigt det jag behövde. Fast mitt hippie-jag blev glad!

Det är få gånger, jag kan räkna dem på min ena hands fingrar, jag har sett någonting i en butik och känt att jag måste ha. Till vilket pris som helst.

Förra veckan hände det dock. Myrorna i Skärholmen, tidig eftermiddag, massa polyesterklänningar med noppor på rad. Och så någonting som fick mig att studsa upp och ned. Glammigt 70-tal när det är som bäst, handsydd couture, översållad med pärlor och paljetter vid fållen, urringningen och midjan. Pierre Balmain för en spottstyver av vad den är värd.

I vanliga fall använder jag i princip enbart grönt nagellack. Kanske inte den mest diskreta färgen men jag har fastnat för det och sveper på ett lager ljust grönt eller mustigt buteljfärgat för jämnan. Sommar som vinter, vår eller höst.

Bland allt smink vi fick från L'oréal fastnade jag dock för ett varmt korallfärgat som är precis mittimellan rosa och orange på bästa sätt. Nu slåss dessa två om att sitta på mina löjligt små, nedbitna naglar.

En annan favorit är ett djupt mörklila läppstift från serien 'Made for me'. Färgen är no 290 och heter Plum Passion. Sitter riktigt bra och torkar inte ut läpparna. Har använt det mer eller mindre varje dag nästintill under jul och nyårshelgerna.

Tips: om man som jag inte brukar använda läppstift särskilt mycket och tycker att det känns lite mycket med en så skarp nyans kan man måla på ett lager och sen bita av överflödig färg på en bit papper tills läpparna har en mjuk ton utan att vara väldigt "målade".

Jag tog min djursamling och i broschform och gav en stickad tröja ett nytt utseende.

Lätt som en plätt och bra alternativ till ett halsband.

v till h. Emaljbrosch min morfar gjorde på 60-talet. Nyckelpiga jag hittade hemma. Fjäril, present. Svala, present. Fluga, arvegods. Sköldpadda, arvegods. Kakadua, present. Hund, hittad på gatan tror jag.

Var som sagt uppe på vinden och röjde förra veckan. Förutom jordens varmaste fårskinnskappa grävde jag fram denna rutiga filt..grej.

Den ser ju inte särskilt mycket ut för världen där den hänger men den är redan ungefär det enda jag vill ha på mig. Köpt av min farmor på 50-talet (!), hippielooken till trots, och är i ett fantastiskt skick. Älskar gratis vindsshopping!

Ringde farmor för att kolla när hon köpte den och när jag nämnde att det känns som ett väldigt otypiskt plagg för att vara 50-tal så sa hon bara: "ja, men det var ju precis det som var så roligt med den. Ingen hade en likadan och den var helt unik!"

Klädfilosofin i familjen Tengvall består.