"Pappa."
"Hm?"
"De kommer nog ringa från skolan idag."
"Jasså? Varför det?"
"Vi hade en liten konflikt under utflykten idag." säger han där han står och kör små cirklar med ena foten framför sig.
"Jasså, det hade ni? Om vad?" undrar jag.
"Jag kallade en extralärare för får." berättar sonen.
"Ajdå." säger jag.
"Jag kan ha bäat lite med." lägger han till.
"Ouch." säger jag. "Får man fråga varför?"
"Jo... du vet vi har fruktstunder när vi är ute? Och när de andra var klara med sina äpplen så kastade de dem i en buske i skogen."
"Ja?"
"Och jag och en till... vi åt bananer... men när vi kastade våra bananskal så var det en lärare som blev arg och sa att man inte fick kasta bananer i naturen."
"Va? Varför inte då?"
"Det visste hon inte. Hon sa bara att det fick man inte för det var inte bra."
"Ok."
"Så då började vi fundera på varför man inte fick kasta bananer i skogen. Men då blev hon sur och sa att hon inte visste exakt varför men man ska inte göra det. Och så sa hon åt oss att hämta bananskalen."
"Och då?"
"Då sa jag att folk som gör på ett sätt utan att veta varför är får."
"Och?"
"Ja... sedan började vi bäa."
"Vad gjorde ni under tiden ni bäade?"
"Hämtade bananskalen."
"Ok. Bra. Då vet jag."
Det var några dagar sedan men jag har inte fått ett samtal. Dang it.
