Beatrice Ask, detta ständiga fail till människa fortsätter att försvara den där civilkuragelagen som utretts. Dvs att det ska vara brottsligt att inte ingripa vid brott. Det där är idiotiskt. Det är en dum lag och faktum är att de flesta människor faktiskt gör något... om än bara att de smyger undan och ringer snuten.
Men hur reagerar en människa om han/hon blir vittne till ett grovt brott? Tja, vissa flyr, vissa fryser och vissa agerar. Jag vet ärligt talat inte hur jag skulle agera om jag ställdes inför ett sådant val idag. Förr i tiden hade det varit enkelt... men inte nu. Jag har en son och med det ett ansvar - gentemot honom - att hålla mig vid liv... men jag måste även fatta beslut som jag kan leva med på sikt. Det är ett jävla dilemma att komma underfund med vad du ska göra på mycket kort tid. Du, ja, eller jag, vet faktiskt inte hur det där skulle utspela sig förrän man hamnar i en sådan situation. Ska man då lagstadga om ett agerande som - i praktiken - vissa helt enkelt inte klarar av? Nej, självklart inte.
Problemet med att folk inte ingriper är att vi flera gånger har läst i tidningarna om motanmälningar folk som hamnar i trubbel. Om vittnen som blir trakasserade och hotade när de ställer upp och vittnar. Ständigt denna polis som inte klarar av sitt uppdrag - sin FUNKTION - i samhället. DÄR har ni problemet. Inte blir det bättre av att en fullständigt idiot som Beatrice Ask sitter som justitieminister och kommer med korkade idéer.
Förresten är det samhällets busar som har en extra stor förmåga att ingripa. En snubbe jag hängde med när jag var runt 22 var en sådan. Han var en kriminell jävla buse (om än väldigt trevlig), slogs med sina likar men jävlar vad arg han blev om han såg oskyldiga bli trakasserade.
Vi gick förbi en gränd där tre killar hade tryckt upp en tjej mot väggen. Hon skrek panikslaget medan en kille gav henne lavetter. Min vän stack iväg som en blixt, det hördes svooosch! och rapp! och klatsch! tillsammans med vilda skrik och innan min hjärna kom ikapp situationen hade han fetprylat snubbarna med en lång, tjock bilantenn han knäckt av från en Volvobil på vägen dit. Han hade helt enkelt piskat skiten ur dem. Jag reagerade till slut och kom ifatt. Min vän stod hukad bredvid tjejen och flämtade med en blodig antenn i handen. Han måste ha slagit så in i helvete hårt för i blodet på antennen fanns det klädrester.
Poängen här är att jag hann inte göra något! Jag hann fan inte ens förstå vad som hände förrän det var över. Men min vän gjorde det och han gjorde det utan att tänka. Tur det för tjejen. Vi satte henne i en taxi till polisstationen, bad henne lämna oss utanför och drog snabbt som fan från platsen.
Det enda FELET vi gjorde var att vi inte la en lapp på Volvoägarens bil om vad som hänt med hans antenn. Men hade polisen sett blodet på väggarna i gränden, skadorna på snubbarna så hade min vän åkt dit för GROV misshandel. Så vi sket som sagt i att hänga kvar där, drog hem till mig och drack lite öl. Min vän behövde rätt många innan hans adrenalinrusch till slut ebbade ut.
Det hela var rätt enligt mig... men lagen hade nog haft några invändningar. Att göra något för det är moraliskt rätt TROTS risken för att åka dit... DET är civilkurage. Lagstiftar man om det så försvinner det mycket viktiga moraliska tänket bakom själva begreppet civilkurage. Gör vi det så är samhället riktigt illa ute.
Civilkurage är en personlig sak på individnivå. Det ska staten ge fan i att pilla på för det är ett beslut VI tar och inte staten. Så fort det kommer en lag om det där så kan det nämligen inte längre kallas för civilkurage.
