Portugal

Fantastisk fisk - och skaldjursrestaurang i Lissabon

Tänk så knäppt det kan bli när en inte förberett inlägg att publiceras automatiskt när en är upptagen av att packa ihop och åka hem. Det är så det märks att jag är ny i bloggosfären. Som tur är lyckades jag med det på Instagram så kika alltid in där om jag är tyst här.

Jag har ju glömt att dela med mig av vår grymma kväll på Sea Me Peixaria Moderna (säg det fort fem gånger) som nog får anses vara en av Lissabons bästa fisk - och skaldjursrestauranger.

Restaurangen skapades som en hyllning till den gamla sortens fiskbutiker som försvunnit från Lissabon och 8 år senare är succén ett faktum. Numera finns de även i Time Out Lisboa - en matmarknad väl värd att besöka om du har tålamod.

Vår kväll var verkligen lyckad från start till slut. Personalen var briljanta och hade full koll på barn på restaurang. Sen igen, min Babyzen YoYo är världsbäst. Tar bara upp en vanlig stol så det är inte ens jobbigt att ha med vagn, Halleluja! Nästa gång ska jag vara en bra bloggare och ta bild på det. Igen, det kom upp både film och bilder på Instagram, pinsamt.

Svågern tog in en blandad skaldjursplatå med bland annat medan Percebes. Ser ju onekligen skumt ut men ack så gott.

Hela fiskdisken var så där vacker. Redo för bildkavalkad? Voilà.

Maken beställde till oss och jag lämnade det gröna livet och åt en fantastisk bit grillad fisk. Inget att hurra för bildmässigt men wow så gott. Det är så jag vill äta fisk, bara perfektion rakt igenom.

Kvällen var verkligen strålande bra och både barn och vuxna njöt av att bli omhändertagna, bubbelvin (inte barnen), stojet i lokalen och maten. Avslutningsvis tog alla ovanligt nog dessert och min chokladmousse var som en mörk och len saga, BÄST! Dottern blev helt till sig och tog också in en. Vi behöver inte mer för att bli nöjda. Tips till framtida makar eller till alla killar för den delen: även vägen till kvinnans hjärta går genom magen, chokladmagen...

Avslutningsvis så vill jag igen poängtera hur enkelt det kan vara med barn på restaurang. Se bara till att miljön är lagom stökig, personal svinbra på sitt jobb, att du har koll på dina barn (nej, de kan inte krypa under borden, leka kull mellan borden eller ha ljud på paddan) och att du är avslappnad. Barn är som små rovdjur och kan lukta sig till rädsla och stress.

Ser ni uttrycket i mitt ansikte? Det är glädjen och bubbelviner som talar.

puss på er underbara!

Dåligt väder och sjukdom på semestern

Håll i hatten, här kommer ett gnällinlägg!

Den här semestern skulle vara den första ihop vi fyra som familj och tillsammans med mina föräldrar, bror och syster med familj. Det låter hur mysigt som helst eller hur? Vi skulle sola, bada, umgås, laga mat ihop och bara njuta av ett fantastiskt hus mina föräldrar hyrt med anledning av pappas 70-årsdag.

Allt började bra med fina dagar i Lissabon men sen blev jag sjuk och idag lördag är sjunde dagen jag är febrig, svullen i halsen och allmänt låg. Hurra verkligen och så flyger vi hem imorgon söndag.

50 % av semestern förstörd, 50 % av semestern då jag spenderat merparten av tiden i sängen med pappas födelsedag som undantag. Då var jag med hela dagen men då gav förkylningen mig en käftsmäll och jag blev riktigt dålig på kvällen.

För att göra den här sista veckan ännu bättre har det varit kallt, runt 16-17 grader, och regn hela veckan. Första natten i huset när bebisen vaknade för att äta vid 03:30 var det som att plocka upp en isbit ur spjälsängen. Vi har sedan dess bäddat med dubbla madrassen, tjocka täcken och filtar så nu sover han varmt och gott. Det är ju det knasiga med den typen av tjocka stenhus. De skyddar bra när det är varmt ute och ger svalka men är det kallt ute är det som att vara instängd i en fuktig grotta. TUR att huset är underbart och varmt kan rekommenderas att bokas, hojta för detaljer.

Nu är det utlovat sol idag och imorgon så jag tar min förkylning och lägger mig i solen för värma upp kroppen som blivit kall ändå in till benet. Hoppas den svenska sommaren levererar nu, annars längtar jag till att förhoppningsvis fira nyår på Zanzibar.

Portugal Förtjänar en ny chans av mig men det kommer ta ett tag vill jag lova. Först måste jag både bli frisk och tina upp.

Familjehänget i Portugal

Jag har legat i hög feber sen igår och jag är fortfarande inte helt bra. Det är alltså väldigt synd om mig. Inte nog med att jag är sjuk utan jag helammar ju också så var tredje timme har min man kommit upp med bebisen för att amma. Det går inte att beskriva hur jobbigt det var i natt när Jacques vaknade för att äta och jag knappt kunde se något på grund av hög feber. Stefan blev väckt flera gånger då jag behövde hjälp.

Det enda som är värre än hög feber och ha barn är magsjuka. Herregud, det har jag varit med om en gång när dottern var strax över året. Jag låg hulkande över toalettstolen och hon levde lyckligt rövare i hela lägenheten. Glamouren med barn.

Nu är Miriam stor och allt är mycket lättare, en kan ju ifrågasätta varför vi väljer att börja om med bebis igen efter 7 år men vi har alltid velat ge Miriam ett syskon och vi kan inte hjälpa att det tog sju år, flera missfall och en bortopererad äggledare innan Jacques kom in i våra liv.

Nåväl, vi njuter av lata dagar i ett hyrt hus i Praia das Maçãs (äppelstranden) tillsammans med mamma, pappa, bror och syster med familj. Det är härligt. Vi lagar mat ihop, promenerar ihop och bara är. Och vi äter sommarmat, min allra bästa mat.

Håll tummarna för att febern går ner och jag snart är på benen igen, har funderat på ett långt inlägg om mammakroppar men behöver en klar hjärna för att renskriva.

Fram tills dess finns jag ju på Instagram också.

Prado Restaurante - restaurangrecension

Ingen stadsresa utan minst ett riktigt bra restaurangbesök. Vi har redan kommit överens om att mat är livet och något som vi alltid prioriterar när vi reser. Inför Portugal-resan scoutade vi upp Prado som är en av Lissabons hetaste restauranger just nu. En parantes är att vi andra kvällen åt riktigt äcklig mat av misstag, jag blir alltid lite ledsen av det så jag såg extra mycket fram emot lunchen.

Vi hade bokat bord klockan 15:00 för oss fyra vuxna och fyra barn och det var okej men ändå ganska sent för lunch.

När det kommer till att ta med barn på finare ställen gäller det att tänka smart. När slutar sittningen och hur sent placerar de folk är två frågor du vill ställa men allra viktigast är att säkerställa att restaurangen tar emot barn. Jag kommer repetera följande fras gång på gång eftersom det är viktigt: det är ingen rättighet att ta med barn eller barnvagn till alla restauranger utan du måste acceptera om restaurangen säger nej. Du är inte den viktigaste personen i världen bara för att du har fått barn. Okej? Kanon, du har kommit längre än så många andra föräldrar. Här kommer dock ett stort MEN; har restaurangen accepterat barn på plats har du rätt att ställa vissa krav. Det är att ge och ta som skapar en fin balans.

Okej nu kan vi ge oss på Prado igen.
Jag vill börja med att ge helhetsbetyget eftersom du säkert sitter och tänker: ”vad tyckte hon”. Av fem möjliga stjärnor får de tre, alltså klart godkänt men inte så att jag kommer göra ett nytt besök. I mitt tycke var rätterna alltför olika i storlek och trots att de rätter som var bra var RIKTIGT bra så var en del rätter ganska bleka. Planerar du en lunch snart (sommar 2018) och har hittat hit genom att googla så beställ följande: all fisk du ser på menyn. Fisken var verkligen kanongod. Brödserveringen och Secreto Iberico är ett måste. Vi åt även en härlig kombination med musslor och koriander. 

Inredningen är ursnygg och något som känns igen på många ställen; trä, keramik och porslin i sobra färger, snygg belysning och gröna växter som punktmarkerar lokalen.

Servicen var bra trots att de glömde bort vårt vin. Eller glömde han bort det eller kanske helt enkelt bestämde när den skulle serveras (inte till brödet alltså)?. Vatten fylldes på snabbt och rätterna städades bort snyggt. Nu är det ju så att på den här nivån ska det vara bra service. Hade det varit dåligt hade allt blivit dåligt och hade den varit extraordinärt bra hade hela upplevelsen lyfts många steg.

På tal om vin, de fokuserar på naturviner för att matcha med menyn som är rena smaker. Fisken är tillagad i sin egen juice, sockerärtorna får lysa på egen hand med enbart lite citron och Secreto Iberico var tillagad till perfektion på ett enkelt sätt. Sista meningen var det köttisarna runt bordet som hälsade, jag äter inte kött. Varför? Miljöskäl, inte på grund av etiska skäl. Fråga mer om du är nyfiken så gör jag ett inlägg om det.

Frågan är om det verkligen var prisvärt, jag känner mig kluven men jag tycker ändå att det var bra prismässigt. Vi hamnade på ca 2500kr för oss och det var de vuxna som åt + två barn som åt varsin Secreto Iberico.

Nu var vi lämnat Lissabon för många långa lata dagar i ett hus vi hyrt med anledning av pappas 70-årsdag. Här ska badas, lagas mat och mysa.

Det blir alltid kaos

Jag hade planerat att lägga upp om min kärlek till listor och planering men så kände jag när vi stod på Arlanda och flyttade tunga oömma saker från resväskan till specialbagaget att: Nej idag får det bli om kaoset och resan.

Tack vare alla dessa listor så gick packningen lätt men tänk om vi bara inte packade natten innan och sov mer än tre timmar någon gång...

Trött men lycklig storasyster när resan började imorse. Kanske trodde vi att Norwegian skulle vara sjyssta med bagage men vi hade fel. Det var också därför vi stod där med öppnade väskor och flyttade saker från väskorna till specialbagaget. Det var en pärs! Maken fick checka in väskorna och jag tog barnen och tog mig igenom säkerhetskontrollen. Livet var lite lättare innan barn men knappast roligare. Gillar vårt kaos.

Efter många om och men fick jag ett glas bubbel i handen på Pontus In The Air; en av två traditioner som jag alltid har på terminal 5. Den andra är att gå till Pocket Shop och köpa en ny bok.

En bra sak att veta om mig är att jag är besatt av vatten och så fort jag ska resa någonstans blir jag knäpp om jag inte har en full flaska inom räckhåll. Vi hade packat ner vattenflaskorna och jag letade som en tok efter stilla vatten någonstans men Arlanda gillar visst bara bubbelvatten numera.

Flygresan kändes lång med en bebis men nu är vi framme och här väntar familjen otåligt på att vi ska ut och äta middag. Hurra för semester!