Anledningar att jag inte hinner blogga just i detta nu:

a) Mikael står och glor argt på mig för att vi ska iväg och äta middag. b) det tar ett år, om det över huvudtaget går, att ladda upp mina egna bilder. Whatsupcrew; vad händeeeer? c) det finns faktiskt inget c. Men något som det finns mycket utav är roliga, bra, fantastiska detaljer i Pradas barockinspirerade visning från Milano. Jag vill ha en klänning i min bästa nyans av grön med apor på ryggen. Pronto.

Sen vill jag ha den här bilden på min vägg i en ram. Klänningens volym är magnifik och tillsammans med den slickade looken i övrigt med knalliga, rosa läppar blir jag lite yr i huvudet av glädje.

Jag skulle ljuga om jag sa att jag var en sån bloggare som inte vet någonting om trender. Jag klär mig själv inte särskilt trendmedvetet alls och ofta tycker jag att det är ointressant när jag handlar, vad som ligger rätt i tiden. Personligt mode för mig betyder inte lika med trendigt mode. Men det rycker i den modeintresserade nerven när style.com uppdateras. Jag erkänner det sällan för mig själv men innerst inne vill jag veta vad som är nytt, vem som är nästa nyhet på catwalkens smala landgång och hur de kommande säsongerna ser ut.

Vad jag dock tycker är roligast är att applicera just en trend eller en hajp i sin egen stil med betydligt billigare medel än vad modehusens varianter kostar. H&M for the win.

Minimalismen med nudetoner uppblandat med svart och vitt känns ju inte direkt nytt efter sommarens hysteri över allting hudnära i färg. Men uppblandat med en smula 90-talskänsla, udda skärningar och properhet blir det genast mer intressant.

En Gucciklänning med fokus på midjan för 850 euro eller Karen Millen med rakare former knappar som detaljer för 165 euro. Båda har hög hals och är knälånga.

Sportinfluenser kommer och går ungefär lika kontinuerligt i modevärlden som blommönstrat försvinner in och ut. För att uppdatera sportswearlooken är blockmönstrat med inslag av knalliga färger eller mjuka 90-talspasteller i annars nedtonade nyanser av grått och svart bra.

En kontrastfylld skapelse från Peter Pilotti med block av läder och ull, metallic och neon för 2,373 euro eller en skön jerseyklänning som för tankarna till träningskläder i soft blått från Louise Amstrup för 120 euro.

Mad Menhajpen har fått modevärlden att börja hylla de kvinnliga kurvorna igen och man tillåts ha såväl rumpa som höfter och byst. Det går dock att välja om man vill vara klassiskt, proper 50-talstjusig eller mer utav en sensuell, kurvkramande vamp.

Giambattista Vallis skapelse lägger fokus på axlelpartiet med draperingar men lämnar ändå mycket åt fantasin med knälång längd på kjolen och lite dekolletage, för 1,914 euro eller en kopparfärgad variant från Asos med  välmarkerad midja för 38 euro.

Mitt absoluta favorithalsband någonsin är också det halsbandet jag alltid fått mest kommentarer om. Köpt på H&Ms herravdelning för ett par år sedan och i form av en bröstkorg. Som ett smärre fan av knäppa smycken och lite för förtjust i allt morbid så är det ju bara en match made in heaven helt enkelt. Förra året var dock min kära bröstkorg puts väck. Borta och ej att finna någonstans. Såsom jag grämt mig över mitt halsband finns det inte gränser för. Det var billigt och inte mer värdefullt än mitt personliga skattande men ändå.

Ett år senare steg jag in i vårt hus i skåne och finner mitt halsband hängandes på dörren till mitt rum. Ingen vet hur det hamnade där. Eller vart det varit under tiden. (Jag tippar på en skelettkonferens som drog ut på tiden eller en semester i Tim Burtons "Nightmare before Christmas") Men tillbaka är det och jag är återigen hel som smyckesjunkie.

Bröstkorgshalsband, H&M herr alltså och silverberlock jag köpt på loppis som nu hänger på en kedja från Topshop.

Det är väl inte så jättekonstigt att jag köpte den här med tanke på..

..att jag hittade min bild på den här! Man ska ha blommor i håret. Så är det bara.

Mitt hårband är vintage och kommer från Kellerman Vintage & Mint och den lilla

florprydda hatten är min vän Annas ebay-fynd.

För tillfället ägnar jag helgen åt att hänga på 'En nyfiken gul' nedanför Eriksdalsbadet och lyssna på Belle and Sebastian, Robyn och Shout out louds, bland annat, som spelar på Popaganda, sitta på Fredhälls klippor i solen, promenera från Kungsholmen till söder sjungandes "Västerbron I hate walking on yoooooooou" och fikandes på minifestivalen vid Hornstull och i

Tanto. Allt med ett gäng vänner och bekanta som ständigt fylls på. Så jävla bra helg.

I torsdags var dock jag och Jessica på Minimarkets kalas för sitt undermärke Mini for Many. Då såg det ut såhär ur hennes kamerasynvinkel: 

Jag varken hann eller orkade byta om efter jobbet så jag slängde på mig min cape och åkte till Gamla Stan för att sen knalla till F12s salong.

DIY:en jag gjorde häromdagen blev såhär! Naturligtvis hann jag trasa sönder dem efter att ha krupit under ett bord men sen är ju inte H&Ms kvalitét på strumpisar så bra heller..

Vi missade totalt att temat för kvällen var zoo. Men det fanns andra som var helt med på noterna. Jag blev glad. (Groddräkt som denna är numera med på önskelistan)

Träffade på Frida och David och fick bästa tänkbara sällskapet av dem.

Så hängde vi utomhus, frös lite och skrattade en hel del.