Mount Rushmore ligger i South Dakota och är en avbildning på fyra av USAs tidigare presidenter - George Washington, Thomas Jefferson, Theodore Roosevelt och Abraham Lincoln. Det är tyvärr mycket mindre än man tror, men det är fortfarande asballt. En liten bit bort ligger indianernas motsvarighet - Crazy Horse. Dock har de inte hunnit så jättelångt än, men det kommer bli ballt. När det väl blir klart.. Det påbörjades 1948 och är inte klart på långa vägar.
När Volvo Ocean Race-båtarna kom in till Stockholm i förra veckan var jag, min mor och ett par polare där för att kolla in spektaklet. Jäklar vad många båtar som följde efter de stora segelbåtarna, och jäklar vad mycket folk det var på land och kollade på.
Volvo tog ju självklart tillfället i akt och ställde ut bilar, lastbilar, montrar, bilsimulatorer m.m. De hade även tagit dit den grymt fräscha S60 Concept.
/Fredrik
Jag gillar kvadrater. Vemund och Johan är de fina modellerna.
Efter rep med coverbandet och en mycket mysig middag i en solig park med innan nämnda bands medlemmar åkte jag och Stoffe till Jordbro industriområde för att plåta Filips hoj. Lite småklyschigt med industritema, menmen. Allting gick dock inte vår väg ikväll. Det började med att Filip råkade ramla pga en fin samling grus och skrapade upp hela vänstersidan av cykeln, inte roligt alls. Och sen när vi plåtat lite på första stället och parkerat vid nästa kommer det nån töntig machofjolla på sin upphottade crossmoppe och sprätter sand med bakhjulet över hela mig, Stoffe och min bil. Tveklöst helt medvetet. Han åker direkt iväg och joinar sina vänner som i grupp snabbt flyr scenen. Jaja, de är relativt självsanerande, det där släktet.
Första bilden är naturligt ljus bortsett från en blixt mot containern och andra bilden är bara blixtljus.
Fullt upp, varje dag, fläng hit och dit. Men nu har jag äntligen tid att fixa mina Ferraribilder!
Jag gick upp vid 5 på morgonen, och blev hämtad av Daniel för att köra 2 timmar ner till Mantorp, där vi skulle plåta för Ferrari. Trött som ett djur tänker jag inte så mycket utan drar på mig mina vanliga tygskor, och inser snart att det är hål i båda sulorna (borde sluta bromsa cykeln med fötterna..). När vi kommit ungefär halvvägs börjar det spöregna, "Well, det kan i alla fall inte bli värre!" säger Daniel och suckar. Trodde vi. Spöregnar heeeeela dagen och jag har ju som sagt trasiga tygskor, och efter några minuter var det som om de var doppade i havet. Frös ihjäl utomhus i 8 timmar, men tinade sakta upp under vägen hem. Dagen var rolig och spännande, men regnig och kall. Stackars vackra, snygga bilar.
- Carro
