Handlar mat... superlång kö... ingen ny kassa i sikte. Ställer mig i kön. En kvart senare är det nästan min tur. Ser en stressad snubbe springandes med en snus i handen... han frågar om han får gå mellan... får nej... efter tre kassor vinkar jag honom till mig och frågar:
"Ska du bara ha den där?"
"Ja." säger han och får hopp i ögonen. Fortsätter: "barnen är i bilen och jag glömde snusen."
"Hoppa in före mig bara." säger jag och flyttar lite på mig.
"Åh... tack!" säger han.
Han ler. Jag mår bra. Och så kommer den... den där gnälliga jävla rösten från rikemanstanten med världsrekord i päls bakom mig.
"Åh nej. Det där är att trängas. Vi bakom dig står också i kön!" hon tittar mot kassörskan och säger: "Vi har någon som trängs här!" med ett sådant där galet förnärmat leende. Ger mig fan på att kärringen är kristen med.
Han ser trängd ut, uppvisar snusdosan och börjar förklara sig. Jag tar den från honom och vänder mig till tanten.
"JAG köper snuset så slipper tanten här få högt blodtryck."
"Tack igen... du behöver inte..." säger mannen.
"Jo, det behöver jag. Tro mig." säger jag och blänger på tanten när jag säger det. Hon svarar inte utan är upptagen med att pumpa blod upp till en allt rödare skalle.
Jag köper snusen. Ger den till honom, får pengar och han far som ett skott iväg ut till sina ungar. Jag får för mig att fråga kassörskan om saffran. Kanske behöver jag rakblad med? Ingen stress. Jag tittar på några... nej... inte idag. Däremot kanske några Ipren? Kassörskan blir tvungen att gå och hämta dem i lilla apotekhörnan. Kanske jag ska ha något annat skumt som bara kassörskan kan hjälpa mig med... funderar... var ligger nu plånboken förresten? Hade jag inte en liten rabattlapp i ett fack någonstans? Ligger den i en av fickorna?
Tanten blir till slut sur.
"Nu får det väl ändå räcka!" får hon fram.
"Va?" säger jag oförstående.
"Jag vet att det du gör nu gör du bara för att retas. Väldigt omoget."
"Oj... vad du kan tänka. Du har helt rätt... jag är omogen. Jag tänker se till att det tar så lång tid som möjligt för dig att betala. Faktiskt är det nog bäst du byter kö... du sabbar med andra ord för de andra om du står kvar i den här kön... och det där var rätt viktigt för dig, va? Seså... gör nu rätt och ta en annan kö så betalar jag snabbt och enkelt. Då behöver de bakom dig inte lida av min hämnd på dig. Kom igen... komigenkomigenlämnakönlämnakönlämnakön..."
Tanten tar sin Icakorg med ett ryck och dammar iväg som det knastriga pälsklädda gamla rikemansligg hon är. Kan tänka mig att hennes man därhemma är i full färd med att hinna byta ut låsen innan hon kommer hem.