Mitt förra inlägg handlade om ett fetto som gnällde över att Liseberg inte fettknoppsförstorat sin nöjespark. Vilket ledde till en slags verbal bitchslap från mig. Faktum är att hela den magrare delen av Sverige tycker precis som jag... men är mer... ah... diplomatiskt lagda (utom ni i kommentarerna... ni kör med raka puckar).

Tack kommentar (tack peps!), så såg jag att dessutom att Aftonbladets sommarpraktikanter bestämt sig för att köra ett varv till med den här "buhu-rädda-tjockisarna-från-det-onda-samhället"-tänket med artikeln "Inte värdigt att feta blir behandlade så här". AB's sommarpraktikanter har utrustat en "journalist" med en "tjockdräkt" som går omkring och testar på hur det är att vara tjock. Jo, det är på riktigt. Någon på Aftonbladets ledning verkar antingen vara en tjockis, ha en fetisch på tjockisar eller så är denne någon ihop med en tjockis som en gång var smal (huga!).

Givetvis upptäcker "journalisten" i sin tjockdräkt att det är rätt jobbigt att vara fet. Man får inte plats i stolar, man fastnar i dörrar, säkerhetsanordningar på karuseller går inte att låsa, folk blänger och pekar, måsarna siktar på en och toaletterna är för små etcetcetc. Av allt detta drar "journalisten" slutsatsen att tjockisarna i samhället inte behandlas med värdighet (skrattpaus, jag vet! Ta fem minuter och hämta er innan ni fortsätter).

Korrekt slutsats är att feta människor uppenbarligen är idioter. Om det är jobbigt att vara tjock så är lösningen att äta mindre för att BLI MINDRE. Inte att bygga om hela världen. Det är inte svårt att gå ned i vikt. Det är enkel matte - om gör du av med mer energi är vad vad du får i dig så går du ned i vikt. Orkar tjockisarna inte göra det kan de själva räkna ut att jag, som sköter mig, är HELT OINTRESSERAD av deras gnäll och det finns inte en chans i helvete att jag ska vara med och betala för att samhället ska anpassas till fetton. Däremot funderar jag på lagstiftning om en slags "högsta tillåtna vikt baserat på kroppslängd" i det offentliga rummet.

Tydligen ringer tjockisar hela tiden till Riksförbundet för fetknoppar och bölar om samhället inte tillverkar gigantortoaletter så att de slipper få in hela toalettstolen i arslet, att säten på bussen inte är sexton meter breda, att det är för dyrt med hudkräm och att de är portade från alla bufféer i innerstan. Verkligen... tjockisarna gnäller över att samhället inte anpassas till dem. Övertjockisen på förbundet konstaterar att behandlingen av tjocka människor i samhället inte är värdig.

"Trots att samhället inte är anpassat efter kraftiga personer menar Christina Fleetwood att den största diskrimineringen ligger i samhällets syn på överviktiga.

– Man tycker att stora människor ska skylla sig själva. I grunden har alltihop mycket att göra med att vi ­inte blir respekterade som människor."

Erhm... "man tycker att stora människor ska skylla sig själva"? Oj, förlåt. Jag visste inte att någon har tvångsmatat tjockisarna och sedan tvingat dem att sitta still hela dagen. Eller? Va!? Är det inte så? Hmmm... men då innebär det väl att... JO! Att feta människor faktiskt FÅR SKYLLA SIG SJÄLVA!

Tänk nu efter kära tjockisar. Jag ser på er som någon som under flera år tydligt sett hur ni blir större men ändå fortsatt leva som ni gör. När ni efter ännu fler år plötsligt kommer på hur jävla jobbigt allting blev och att ni börjar må dåligt över det så är det samhällets fel, era geners fel, er hunds fel, matens fel... lyssna på er själva! Ni gnäller på allt i hela världen för att undvika det enkla faktum att det är ni själva som har ansvaret för er kropp. Fattar ni att det inte går att respektera er då? 

Allvarligt talat.

Banta eller håll käften. 

"Kränkt" tjockis blir besviken över att inte få rida. Just nu arbetar Riksorganisationen För Tjockisar på att avla fram ett starkare djur. För feta människors rättigheter innebär att alla ska få göra allting. Nästa steg för dem är att ringa NASA och be dem rita om luftslussarna på ISS.