I Aftonbladet har en journalist, Johan Nordling, äntligen förstått det som en hel yrkeskår har blundat för i flera år. Nämligen att det finns ett stort förakt för journalister. Detta har sakta men säkert växt fram hos allmänheten. Det är tyvärr väldigt utbrett och det krävs inte många sekunders läsande under artikelns kommentarer för att se exakt hur illa det är. Jag hittade inte en enda positiv kommentar där.
"När jag i fredags fick veta att produktionsbolaget Mastiff erbjudit reportrar på Aftonbladet ersättning för att skriva om programmet ”True Talent” blev jag dock inte förvånad."
"I det aktuella fallet har Aftonbladet, och även andra delar av journalistkåren, reagerat starkt mot Mastiffs förslag att betala för redaktionellt utrymme. Och det är naturligtvis viktigt att medieföretag och journalister ljudligt protesterar mot alla försök från utomstående att betala för redaktionellt utrymme."
Det jobbiga är inte att Mastiff skickar en förfrågan. Det är bara självklart och enkelt för en riktig journalist att säga nej. Det som är så sjukt är att någon på Mastiff uppenbarligen trodde att det där skulle fungera. DET säger en hel del om hur synen på journalister faktiskt är. Vi har själv många gånger skickat en privat vip-inbjudan till journalister och därigenom fått dem att skriva saker. Det är inte uttalat men det är lite av en oskriven regel. Det där fungerar alldeles utmärkt. Det är inte "vårt fel" att vi gör så, det är journalister som inte har någon integritet som gör det möjligt. Felet ligger hos dem och i mina ögon är det fritt fram för oss att utnyttja det.
Det finns en lång rad med fail som kan börja förklara varför vi har hamnat här. Ta bara t.ex. Aftonbladets annonser. Ni vet de där som nästan ser ut som en artikel men om du tittar noga så ser man ett liiiitet ord "annons" ovanför. AB är så kåta på pengar att de hjälper företag att annonsera genom att få det hela att se ut som en genuin artikel. Fast de ansvariga på tidningen är ju helt oskyldiga... för det står ju "annons" ovanför. Eller? Syftet med detta är ju uppenbart. Det SKA uppfattas som en genuin artikel... annars hade de ju inte smugit in den där lilla texten. Någonstans här borde någon reagerat och nämnt att det kanske inte är så bright att försöka vilseleda läsarna.
En annan sak är att alla nättidningar ser likadana ut. Det är samma nyheter, klippt och klistrat, levererat och klart. Granskande ord och funderingar från journalist finns inte längre. Några få riktiga journalister finns kvar men de verkar vara förpassade från löpsedlarna. "Vem har bäst chans att vinna Idol?" har mycket större nyhetsvärde än riktiga nyheter.
Vilket leder oss till nästa problem. Läsarna. Det är så klart ett otacksamt jobb för en utbildad, insatt och yrkesstolt journalist att analysera vad en lagändring kan innebära i framtiden när en kollega sitter och har 100.000 läsare på sin "artikel" om varför hundar är så gulliga. Den stora delen av läsarna klickar och läser mest bajs eftersom det är vad de med sina slappa hjärnor vill läsa.
Varför är det så? Jo, folk är korkade helt enkelt. De sitter och får levererat en massa skit rakt in i skallen flera timmar om dagen. De är nöjda med att kunna precis det som krävs i deras yrkesroll. Jobbet varvas med lite skvaller på Facebook och tamskvaller i fikarummet. Kvällarna ägnas åt Idol, Robinsson, Let's Dance, tv-serier och annan hjärndödande skräp. Folk har inte förmågan att sätta sig in i saker längre. Folk vill inte. Folk orkar inte. Folk bryr sig inte. Det är illa när det kan bli folkstorm över hur någon Hollywoodfru behandlar sitt barn men en ny integritetskränkande lag är det ingen som reagerar nämnvärt på.
Så vad ska journalisterna göra? Ska de upprätthålla en slags standard och envist hålla kvar vid sitt uppdrag? Eller ska de ge efter och börja servera skit till massorna? Helt enkelt ge massan vad de vill ha? Tja... kolla på tidningarna AB och Exp idag. De har redan valt väg. Det klipps och klistras liiite nyheter men kraften läggs på mestadels idiotsaker. Rubriker som "Han snubblade i Let's Dance!" eller "Kändis berättar om sin ADHD" gör att fåren klickar på länkarna som galningar.
Jag såg på SVT när de satt några mossiga journalister och ojade sig över att vanliga människor fick såga dem i kommentarsfälten under artiklarna. Ska vanliga människor kunna ha synpunkter på vad de som journalister skriver? De satt där i soffan och utbytte förnärmade leenden. Allt det där följdes snabbt och effektivt upp under koncepten "näthat" och "troll"... det hela ledde till slut till att många kommentarsfält stängdes av samt att Aftonbladet började kräva att de som ville höra av sig snällt fick använda Facebook för att göra sin röst hörd. Detta var mer att begränsa kommentarer och bloggar än att hindra näthat, tro mig. Än i dag så är det tidningarna som bestämmer vilka artiklar som folk får lov att kommentera på.
Journalistkåren som helhet är körd förtroendemässigt tack vare tidningar som Aftonbladet och Expressen. Däremot finns det vissa journalister som fortfarande förstår vad deras jobb innebär och som kämpar i massiv motvind. Det måste suga hårt att vara en av dem. Det är som om en armé av idioter plötsligt klampat in och ska ha samma titel på sina visitkort.
Vill du veta hur illa det är? Tja, testa dig själv. Hur många journalister kan du namnet på? Ta bort alla som skriver om mode, nöje eller kungahuset. Har du något namn kvar?
Nu fattar du.
