Ofta på söndagar så tänker jag som så att "aaaa, nice, den här kommande veckan har jag inte så mycket för mig, schööönt att ta det luuugnt".. Men jo hej! Det är en skön tanke men sedan händer någonting så fort måndagen kommer. Det är som att någon trycker på en knapp och så är kalendern fylld med ploppar (ni vet i iphonen) på varje dag. Tokigt. Härligt. Jag vet ju att jag skulle spy av tristess om det var tvärtom. Jag tycker mest det är lite komiskt bara att det svänger så fort. På frågan om jag har tid att ses någon dag i veckan så borde jag kanske ta för vana att svara "aaaldrig, jag har sjukt mycket!!" fast jag inte har det, för det blir ju så ändå.
Jag och Jannes stövlar sitter och filosoferar på en trappa i Göteborg.
Det har man inte tid med här i Tukkholma.
