Läste en artikel på DN om att Downs syndrom är på väg att försvinna i vårt grannland Danmark. De har sedan 2004 tillåtit kontroller så att föräldrarna kan avbryta graviditeten om de vill. Om alla kurvor stämmer så ska statistiskt det sista barnet med Downs syndrom födas runt 2030.
Detta tycker danskarna är bra. Jag håller med dem. Men inte alla. En förälder säger till tidningen:
"– Vad står på tur? Är det barn med diabetes som kommer sorteras bort? frågar sig Ulla Brendstrup, mor till ett barn med Downs syndrom."
Diabetes är väl inte riktigt samma sak, va? Inte riktigt samma "impact" på vare sig barnets eller föräldrarnas liv.
Det här är ett otroligt känsligt ämne. Inte bara pga av att vissa har problem med abort, utan även för att det finns många som idag lever med Downs Syndrom. De är levnadsglada och härligt annorlunda människor! Det är givetvis inte de som redan är här som vi pratar om... nej, det vi pratar om är att förhindra barn (att kalla det för barn i det stadiet är enligt mig fel, men det är en separat diskussion) att födas med ett handikapp.
Man ska inte glömma att Downs Syndrom ÄR en defekt. En defekt som i stor grad påverkar både föräldrarna och barnet. Någon gång KOMMER barnet undra över varför det inte är som alla andra. Man får inte heller bortse från hur mycket mer det kräver av föräldrarna.
Tidningarna har intervjuer med familjer som har barn med Downs Syndrom, folk till höger och vänster ifrågasätter de föräldrar som har tagit det mycket jobbiga beslutet att avsluta en graviditet. Man pratar om att det är fel att "sortera bort" människor.
Så jag vill härmed införa en annan aspekt i debatten. Låt oss vända på det. Är det ansvarsfullt att låta en graviditet fortsätta när man VET att något är fel?
Fundera en stund på det.
DN - SvD - Svt - SR - GP - SDS - 1 - 2 -
Du skriver: "Är det ansvarsfullt att låta en graviditet fortsätta när man VET att något är fel?"
Vem definierar vad som är fel? Är allt som är avvikande fel? Homosexualitet? Vänsterhänthet? Närsynhet? Låg intelligens? Hög intelligens?
Teknikerna förfinas ständigt för att kunna göra genetiska bedömningar av såväl födda som ofödda individer. Vilka egenskaper anser du, Pezster, ska vara tillåtna respektive otillåtna?
Låt mig än en gång citera dig: "Fundera en stund på det".
Du skriver: "Är det ansvarsfullt att låta en graviditet fortsätta när man VET att något är fel?"
Vem definierar vad som är fel? Är allt som är avvikande fel? Homosexualitet? Vänsterhänthet? Närsynhet? Låg intelligens? Hög intelligens?
Teknikerna förfinas ständigt för att kunna göra genetiska bedömningar av såväl födda som ofödda individer. Vilka egen... Show full »
Downs syndrom orsakas av en extra kromosom.
Allt det där du rabblade upp gör inte det.
Det där är inte samma sak. Jag föreslår att du sätter på din hjärna, kommer till insikt och sedan öppnar munnen.
Dubbelposter från samma IP nummer med olika namn tar jag bort. Det är illa nog att du själv tror du är två personer...
Jag håller helt med dig, och vill bara tillägga en sak som jag störde mig rejält på: Uträkningen från Danmark är rent ut sagt löjlig! Med nuvarande metoder kommer Downs aldrig kunna försvinna helt. Vad de har gjort är att ta minskningen som kommit till genom de nya testmetoderna och extrapolerat den, vilket är helt orealistiskt: de nya testmetodernas större prognosticeringsnoggrannhet har redan givit sitt utslag, och kommer inte automatiskt bli större och större. Så länge vi inte har 100%-iga och helt ofarliga tester så kommer Downs fortsätta finnas.
Jag håller helt med dig, och vill bara tillägga en sak som jag störde mig rejält på: Uträkningen från Danmark är rent ut sagt löjlig! Med nuvarande metoder kommer Downs aldrig kunna försvinna helt. Vad de har gjort är att ta minskningen som kommit till genom de nya testmetoderna och extrapolerat den, vilket är helt orealistiskt: de nya testmetodernas större prognosticeringsnoggrannhet har redan givit sitt utslag, och kommer inte... Show full »
Se där. Tack för den!
Är lite kluven i frågan. Fast då har jag en mycket nära anhörig med downs, det närmaste ett helgon jag någonsin träffat. Att helt utplåna chansen för kommande generationer att "drabbas" av downs vore en förlust i mitt tycke.
Åandrasidan är det en lång jävla uphill battle för föräldrarna, så att möjligheten finns välkomnar jag. Vem vill komma in i världen oönskad? Jag själv hade utan skuggan av tvivel kämpat som helvetets alla demoner för min unge om jag hade fått en gosse eller tösabit med downs.
Kan inte angeläget nog rekommendera en kortnovell av Stephen King, "Slutet på hela eländet." eller dess engelska titel "The End of the Whole Mess" som finns på novellsamlingen "Nattmaror och drömlandskap".
Är lite kluven i frågan. Fast då har jag en mycket nära anhörig med downs, det närmaste ett helgon jag någonsin träffat. Att helt utplåna chansen för kommande generationer att "drabbas" av downs vore en förlust i mitt tycke.
Åandrasidan är det en lång jävla uphill battle för föräldrarna, så att möjligheten finns välkomnar jag. Vem vill komma in i världen oö... Show full »
Nej, det beslutet hade jag med våndats över. Men jag har en hum om åt vilket håll det lutat.
Den novellen är helt ok. Kom inte den på tv dessutom? Eller har jag drömt det?
-> J.
Varför ta i så mycket. Vi vet ju båda att det är stor skillnad mellan en person som inte någonsin kommer klara sig själv och tex en vänsterhänt. Den där retoriken stör mig så mycket. "men-om-vi-tillåter-det-här-då-måste-detta-hända-därför-gör-vi-ingenting.
Resurserna är inte oändliga och jag tycker att det är egoistiskt att kräva att ett barn som tar så mycket mer resurser ska födas till varje pris.
Sätt ribban vid folk utan fysiska defekter som kan ta hand om sig själva under sitt liv. Ingen pratar om att döda spädbarn eller vuxna. Jag pratar om att folk inte har en självklar rätt att göra vad de vill och förvänta sig att samhället alltid ska stå där och betala.
-> J.
Varför ta i så mycket. Vi vet ju båda att det är stor skillnad mellan en person som inte någonsin kommer klara sig själv och tex en vänsterhänt. Den där retoriken stör mig så mycket. "men-om-vi-tillåter-det-här-då-måste-detta-hända-därför-gör-vi-ingenting.
Resurserna är inte oändliga och jag tycker att det är egoistiskt att kräva att ett barn som tar s... Show full »
Ditt bästa inlägg på länge!
Dessutom lever ju inte personer med Downs syndrom speciellt länge, och det är väl aldrig positivt att ens barn dör innan man själv dör.
Jag stör mig också på debatten, måste jag erkänna. "Ska inte barn med Downs få finnas?" besvarar jag gärna med frågan om inte barn födda utan skinn ska finnas, och så vidare... Det är naturligtvis helt upp till varje person att ta beslutet, om vi inte ska förbjuda abort vill säga. Är det mer fel att göra abort om det är ett barn med kromosomfel som skulle födas? Pretty please...
Ah, bra tankegång. Är det bara ok med abort på friska barn?
Sjysst av dig att våga säga det många tycker i det privata men inte vågar säga i det offentliga p.g.a. politisk korrekthet.
Eftersom att de i flesta fall inte är försent, kan man med hjälp av diagnostiken stå och välja, antingen skaffar jag ett barn med downs som belastar samhället, som kommer dö i förtid, som kommer att kännsa sig annorlunda och i lågstadiet någongång börja inse mer och mer att det inte är som de andra barnen när det inte hänger med ELLER det andra alternativet att man gör ett nytt försök och förhoppningsvis föder ett barn med förutsättningarna till ett friskt liv.
Sjysst av dig att våga säga det många tycker i det privata men inte vågar säga i det offentliga p.g.a. politisk korrekthet.
Eftersom att de i flesta fall inte är försent, kan man med hjälp av diagnostiken stå och välja, antingen skaffar jag ett barn med downs som belastar samhället, som kommer dö i förtid, som kommer att kännsa sig annorlunda och i lågstadiet någongång börja inse mer och mer... Show full »
Precis.
Ett oerhört svårt ämne det här. Båda sidor har lika många poänger tycker jag. Vart går gränsen? Vi har ju möjlighet att ta hand om barn med kromosomfel och andra genetiska defekter tack vare att vi har ett välfungerande samhälle och har kommit långt i forskningen. Och vilka kromosomfel är ok att ha och inte. Samtidigt så är det ju upp till föräldrarna. Känner de att de inte har möjlighet eller kunskap att ta hand om ett barn med en rejäl defekt - ja vem är vi att döma då?
Sen vill jag bara påpeka att det finns olika grader av Downs syndrom - vissa syns det knappt på... Men så länge vi har ett fritt val så...
Ett oerhört svårt ämne det här. Båda sidor har lika många poänger tycker jag. Vart går gränsen? Vi har ju möjlighet att ta hand om barn med kromosomfel och andra genetiska defekter tack vare att vi har ett välfungerande samhälle och har kommit långt i forskningen. Och vilka kromosomfel är ok att ha och inte. Samtidigt så är det ju upp till föräldrarna. Känner de att de inte har möjlighet ell... Show full »
Det är upp till föräldrarna att göra valet. Och ingen ska döma dem för deras beslut.
Jag har aldrig förstått synsättet att det är ett barn man väljer bort när det i själva verket är ett handikapp man undviker. Ibland får man intrycket av att folk tror att människor med Downs är en speciell människoras med en extraordinär förmåga till kärlek.
Jag har en bror med Downs och han är varken mer eller mindre än en människa som jag, fast med en mycket handikappande genetisk sjukdom. Älskar honom. Han är min bror. Men jag känner inte att andra av solidaritetskäl gentemot honom inte ska undvika att deras barn föds med samma handikapp.
F.ö. är det inte enbart Downs som kan identifieras med fosterdiagnostik utan ett hundratal olika genetiska defekter, såsom Huntingtons sjukdom. Att avbryta en graviditet där fostret bär på Huntingtons är det väldigt få som opponerar sig emot eller säger saker som "vilka härliga människor" de är.
Jag har aldrig förstått synsättet att det är ett barn man väljer bort när det i själva verket är ett handikapp man undviker. Ibland får man intrycket av att folk tror att människor med Downs är en speciell människoras med en extraordinär förmåga till kärlek.
Jag har en bror med Downs och han är varken mer eller mindre än en människa som jag, fast med en mycket handikappande genetisk sjukdom... Show full »
"Jag har aldrig förstått synsättet att det är ett barn man väljer bort när det i själva verket är ett handikapp man undviker."
Precis. Skönt att se att det inte bara är jag som reagerade på artiklarna ifråga.
Klokt att någon äntligen vågar lyfta en annan aspekt i debatten än den ensidiga moraliseringen som pågår.
Därmed menar jag inte att jag tar den ena eller den andra sidans parti. Jag menar precis det jag skrev: alla sidor ska synas....då blir det konstruktivt.
Det är väll klart att det är en defekt som gör att barnet blir handikappat. Som förälder vill jag ha friska barn, simple as that. Om jag fått barn med Downs kanske jag resonerat som denna familj men om vi upptäckt det under graviditeten hade troligtvis avbrutit.
Och som svar på 'J's inlägg så är det föräldrarna som väljer men jag håller med om att det i framtiden kommer bli svårare, i.e. när vi kan testa för låg intelligens mm. Men som jag ser det är det bara att gilla läget, anledningen till abort är föräldrarnas ensak (så länge det sker tidigt).
Det är väll klart att det är en defekt som gör att barnet blir handikappat. Som förälder vill jag ha friska barn, simple as that. Om jag fått barn med Downs kanske jag resonerat som denna familj men om vi upptäckt det under graviditeten hade troligtvis avbrutit.
Och som svar på 'J's inlägg så är det föräldrarna som väljer men jag håller med om att det i framtiden kommer bli svårare, i.e. Show full »
Tack Pezster. Verkligen, tack på riktigt.
Jag har alltid haft den inställningen att om jag vet om det under en graviditet kommer jag med största sannolikhet att avbryta graviditeten. Av mina helt egna personliga skäl; jag kommer inte kunna ge det barnet den uppväxt, uppmärksamhet och kärlek som varje barn förtjänar. Så känner jag iaf idag, kanske känner jag annorlunda om jag hamnar i den situationen, det kan ingen veta.
Men du skulle bara veta hur dömd man blir för detta! Jag inbillar mig att det anses värre eftersom jag är kvinna och förväntas känna något mer än pappor eftersom barnet skulle ligga i min mage.
Jag förstår att en del tycker att jag är en dålig människa som inte skulle kunna ta hand om ett barn med downs på samma sätt som en barn utan den extra kromosomen. Jag köper det, jag kan själv skämmas över det tillkortakommandet och har full respekt för alla fantastiska föräldrar som fixar det med bravur.
Jag kan inte hjälpa att jag är som jag är. Men jag skulle önska att det fanns någon form av acceptans för mig också, inte bara fördömande. Jag inser ju iaf mina egna brister och de effekter de skulle få på barnet.
Fosterdiagnostiken är viktig. Jag har en släkting vars förstfödde son hade Krabbes sjukdom. Han var en fantastisk liten människa, inte mindre värd en någon annan. Men han led. Och hans föräldrar led. De led tillsammans i hela hans tvååriga liv.
Fosterdiagnostiken är viktig. Vad föräldrar gör med resultatet är upp till dom. Och vi andra behöver inte gilla det, men det är ändå upp till dom.
(Och en sido-kommentar till de som ev kommenterar min kommentar eller inlägget i sig, sluta för i h-lvete att försöka slänga ut saker som att det skulle vara jämförbart att ta bort vänsterhänta eller homosexuella. Det är ffs inte samma sak.)
Tack Pezster. Verkligen, tack på riktigt.
Jag har alltid haft den inställningen att om jag vet om det under en graviditet kommer jag med största sannolikhet att avbryta graviditeten. Av mina helt egna personliga skäl; jag kommer inte kunna ge det barnet den uppväxt, uppmärksamhet och kärlek som varje barn förtjänar. Så känner jag iaf idag, kanske känner jag annorlunda om jag hamnar i den situationen, det kan ingen veta. ... Show full »
Du har helt rätt. DU har fattat ett beslut över hur du antagligen vill göra och det ska ingen döma dig för. Någonsin.
Som sagt... jag själv tycker det är rent jävla oansvarigt att tillåta ett barn med grava fel födas.
Livet är tillräckligt jobbigt utan att ett barn ska behöva födas på minus om man säger så.
Var intresseant skrivet.
Något som det är viktigt att göra skillnad på är ju att säga "jag väljer att göra abort, för fostret kommer bli ett barn med downs syndrom", är inte samma sak som att säga "alla som har downs syndrom borde avrättas". Vilket verkar vara spåret många diskussioner går i ...
Precis. Jag förstår inte riktigt hur folk tänker.
Man kanske även skulle kunna sortera bort alla foster som riskerar att bli missbrukare eller kriminella. De orsakar ju också en massa lidande.
Tja... hur ska du kunna kolla det? Hmmm? Har de fler eller mindre kromosomer än andra? Nähä? Ok, då är den frågan avklarad.
Ett mycket inlägg måste jag börja med! För att inte tala om ett intressant ämne som jag även på sistone har diskuterat mycket tillsammans med min sambo och hennes mamma. Min sambo arbetar som personlig assistent och har mött människor med Downs syndrom i olika grader. Allt ifrån personer som Jesper i DN:s artikel som är glada och fina, men också personer med Downs som är otroligt aggressiva eller en tjej som det enda hon gjorde var att kleta bajs på väggarna. Vilket ledde till att hennes föräldrar var tvugna att klä in allt i deras hem med galon.
Min sambos mamma är barnmorska och arbetar med just fosterdiagnostik. Hon berättade att när blivande föräldrar får veta att de med stor sannolikhet väntar ett barn med Downs syndrom får se en film om det. Där får de se glada barn likt Jesper i DN:s artikel. Men aldrig den andra sidan. Barnen som alltid är aggressiva, som alltid kommer att kleta bajs. Kampen som föräldrarna måste kämpa.
Min poäng är att vi matas av bilden av att det är inget fel på barnen. Att det kommer att gå bra. Men det kan man inte veta innan och det är endast föräldrarna som kan ta beslutet om de kommer att orka att ställa om hela sitt liv för alltid. Att de tvingas leva med en människa som är 7-10 år i sinnet och kommer att behöva deras hjälp fram till dess att det dör. Det som också lätt glöms bort är att barn med Downs syndrom är sjuka. Väldigt många av dem har svåra hjärtfel exempelvis.
Jag har mött flera olika personer med olika typer av handikapp som säger att de självklart hellre hade velat födas utan dem. De säger kanske inte nödvändigtvis att de inte skulle ha velat ha fötts överhuvudtaget, men det vore å andra sidan jämförbart med att säga att man inte vill leva. Och de flesta som finns till vill faktiskt leva, om de får välja och kan reflektera över det valet. Jag har även mött föräldrar till handikappade barn som säger att hade de vetat så hade de gjort en abort. Att det inte var värt det.
Det är svåra frågor och en del säger att vi människor inte ska leka Gud. Men det gör vi redan. Vi botar sjukdomar, gör människor med barn genom provrörsbefruktningar, räddar liv, m.m. Människor som förr skull ha dött överlever idag tackvare fantastiska medicinska framsteg, där fosterdiagnositk och abort är två av dem. Alltså måste vi också få välja, nu när vi kan välja. Jag tror att om man frågar blivande föräldrar om de vill ha ett friskt eller ett sjukt barn så har jag svårt att se varför någon skulle välja ett sjukt barn.
Jag har så svårt att förstå att person som annars är positiva till fri abort plötsligt är emot den när det handlar om detta. Egentligen är det ingen större skillnad. Frågan är fortfarande, vill jag ha detta barn eller inte.
Ett mycket inlägg måste jag börja med! För att inte tala om ett intressant ämne som jag även på sistone har diskuterat mycket tillsammans med min sambo och hennes mamma. Min sambo arbetar som personlig assistent och har mött människor med Downs syndrom i olika grader. Allt ifrån personer som Jesper i DN:s artikel som är glada och fina, men också personer med Downs som är otroligt aggressiva eller en tjej som det enda hon gjorde... Show full »
Vad skönt att någon vågar ta i denna heta potatis. Efter att ha gjort Nackuppklarningstest vid båda mina graviditeter och ha gått vidare till fostervattenprov då det fanns en liten risk för kromosomavvikelse med tvåan vet jag våndan man ställs inför. Nu var det kromosomuppsättningen korrekt så det blev ingen abort MEN om det hade varit ett foster med Downs syndrom hade jag tveklöst avslutat graviditeten. Dels med mitt äldsta barns uppväxt i åtanke men också för att jag vill kunna ge båda barnen med god livskvalitet. Bemötandet av läkaren på DS som utförde själva fostervattentestet var dock hemskt. Han "guilt-trippade" mig fullständigt vilket jag tycker är synnerligen oproffsigt. Återigen, tack Pezter.
Vad skönt att någon vågar ta i denna heta potatis. Efter att ha gjort Nackuppklarningstest vid båda mina graviditeter och ha gått vidare till fostervattenprov då det fanns en liten risk för kromosomavvikelse med tvåan vet jag våndan man ställs inför. Nu var det kromosomuppsättningen korrekt så det blev ingen abort MEN om det hade varit ett foster med Downs syndrom hade jag tveklöst avslutat graviditeten. Dels med mitt... Show full »