En skön rubrik på en bra låt. Det var det sista jag tänkte på igårkväll innan jag gick och la mig. Igår var en känslofylld dag. Det handlade om affektiv resonans och projektiv identifikation, medkänsla. Ibland känner jag det för mycket, jag vet. Det påverkar mig starkt och känslan måste bara få komma ut. Egentligen egoistiskt kanske. Det känns som en befrielse efteråt. Jag känner mig otroligt tillfredställd. I alla fall för en stund. Människan är egoistisk.

Lika snabbt som känslan väller över mig, lika snabbt vänder det när jag fått säga mitt. Idag känns allt fantastiskt. Idag får man fota mig hur mycket man vill. I min kalender står det att det är tisdag idag, det känns som fredag. Dom säger att det är snöstorm därute, jag ser bara solsken.