Det inser jag nu när jag sneglade på min kalender. Jag ligger ju efter i min julkalender som numera egentligen är min resekalender. Efter att jag ätit upp alla chokladbitar jag ska så är det 14 kvar. Två veckor till alltså sen sitter jag äntligen på ett plan på väg långt bort härifrån. Ho ho lucky me! Jag tror seriöst att jag skulle ha gått under utan den här resan. Mitt liv känns allderles för svennebananigt just nu för att jag skulle stått ut med mig själv annars.
En sak man fan kan undra över är vars tiden tar vägen? Det känns som att någon nös och så flög november förbi. Nå niin. Nu ska jag äta choklad och se om min kanin kanske vill ha lite : )
men det e ju helt lovely, det var ju det enda man drömde om som barn, att få trycka i sig hela julkalendern på en gång..=)
Jo jag vet. men det var inte lika gott som när man var barn... : )