Castingen igår var väldigt rolig och intressant. Framförallt väldigt lärorik. Det är en speciell känsla att sitta framför människor som lyssnar på varje nyans av vad du säger, bedömer varje svar och tyst betraktar vem du är. Pratade med en tjej som varit modell nere i Milano och insåg dock att det är en fördel att gå på arbetsintervjuer och casting som den vi var på då det i alla fall handlar om att bli bedömd för sin arbetsförmåga och personlighet istället för sitt utseende. Okej, naturligtvis är det hårt att bli bedömd för sin personlighet, men hellre det än utseende.


Efter en dag som gårdagen känns dock en vanlig måndag med grådassigt väder ganska mellanmjölk. Det är dessa dagar man tar fram sitt allra mest rosa läppstift, lockar håret vansinnigt stort eller brutalpyntar sig med accessoarer.

I julklapp önskar jag mig fräknar och lite solbränna. Please Santaaa.

Nu drar jag iväg på casting. En smula nervös men mest peppad. Jag har inte alls på mig vad vi ser på bilderna ovan men jag önskar definitivt att jag hade den mysiga, och smått o-PK, pälskragen. Stockholm har blivit kallt.

Nu; mot Hammarby Sjöstad!

När jag var nere i vårt hus i skåne hälsade jag på hemma hos min farmor och farfar en hel del, såklart. Jag och farmor kollar ofta igenom hennes garderob för att kika på sånt hon sytt, roliga trender från förr och vad hon bar för länge sedan.

Ett plagg som jag alltid tyckt är något utav det vackraste jag vet är en morgonrock i grå spets med liten krage, fickor och siden på insidan. Gissa min lycka när farmor tyckte att jag har större användning utav den än hon!

Den är från början av 50-talet och i så otroligt gott skick att det inte är sant. Detaljarbetet är sådant man bara drömmer om och spetsen är sagolik. Men det bästa av allt är att den varit min farmors och att jag nu har den i mitt ägo att använda, vårda och tycka om.

Tänker dock använda den som en vårkappa eller klänning med skärp i midjan istället för morgonrock. Den är helt enkelt för vacker för att bara bli buren hemma.

Torsdagstips till folket.

Bok att läsa; Resa med Charley av John Steinbeck. Låt att lyssna på: Lisa Mitchells 'Coin Laundry'. Film att se: Peter Soletts 'Nick and Norahs infinite

playlist'. Spel att spela: Santa Marias 'Maya'. Blogg att läsa: 'Beatas bilder'. Youtubeclip att se på: Dansande djur.


Boken för att den visar upp USA som det är. Låten för att den gör en glad och videon är den finaste jag vet. Filmen för att jag såg den för över en månad sedan och fortfarande tänker på den. Spelet för att det är barnsligt roligt att mörda grönsaker. Bloggen för att min vän Bea är en så fantastisk fotograf. Youtubeclipet för att tja, någon bemödat sig leta redan på dansande djur.

Här är min, ganska, nya hej-den-här-kan-jag-ha-på-mig-varje-dag-klänning.

Jag har ju ingen direkt basgarderob. Inga enkla t-shirtar eller någon svart kavaj. Basgarderob för mig är snarare plagg som jag känner mig fin och bekväm i jämt och som funkar att klä upp och ned. Nu kanske en mönstrad, blå klänning från 70-talet inte känns så basic för andra men den är det för mig! (på ett småextremt hippiesätt)

Köpt hos Fanny på Kellerman Vintage & Mint.