Snart är det dags att gå för dagen. Då kommer en kollega in på mitt kontor och säger:

"Jag kommer inte åt nätverket."

"Öh. Va?"

"Ja, jag kommer inte åt xxx's brevlådemapp (Mac)"

"Har det fungerat innan?"

"Jadå. Senast igår."

Här gör jag en snabb fundering. Ska jag spendera tid på att felsöka? Bara för att upptäcka att de själva har pillat runt i inställningarna? Sedan korrigera det? Nejnejnej, säger hjärnan och munnen säger snabbt:

"Hmm... det kan vara routern. Jag körde en nod-uppdatering precis för att kompensera din och alla jävla besökares iPhones mega-fuck-up på routerns ip-allokering. Det kan ta lite tid men du kan testa och starta om era maskiner."

"Öh... du kan inte... öh... ok. Tack."

Fråga mig inte om vad det jag sa till honom betyder för jag har inte en aning. När hjärnan bestämmer sig för att "jagharintetidlåtmigvaramederaidiotproblem"-ljuga så sker det liksom utan mitt medvetande.

Extra kul är det när kollegan, efter ett tag, sticker in huvudet och ger tummen upp. Nu fungerar det tydligen igen.

Win!

Fan! Jag blir irriterad på alla inblandade när det skrivs om Saab. Det där företaget dog redan vid mitten av 90-talet när det slutade producera svarta siffror i bokföringen.

Saab är en skitbil. Det är UPPENBARLIGEN en skitbil för att den inte säljer! Hade den sålt så hade Saab inte varit illa ute. Enkelt! Nu har okunniga människor på alla nivåer lyssnat på fantasier och sedan har det kämpats för att rädda en biltillverkare som borde ha gått i konkurs för tio år sedan.

Jag är jävligt trött på att läsa om Saab, jag är trött på att läsa arbetarnas gnäll i tidningarna och jag får nästan handsvett när jag tänker på alla pengar som pumpats i företaget, helt i onödan. Kapitalförstöring så det smäller om det.

Vissa tror fortfarande på Saab (say whaaaat?). Robert Collin (ah!) är en av dem:

"Regeringen har varit tydlig på den punkten. "Staten ska inte äga bilfabriker" (Maud Olofsson) och "Vi är på väg ut ur industrisamhället" (Anders Borg). Politiken är glasklar och kan inte missförstås: Sverige klarar sig utan Saab.

Tyvärr tror jag att regeringen har fel. Helt fel. Katastrofalt fel. Klumpen i magen vill inte släppa."

Men hallå? Bilfan säljer inte! Ingen vill ha skiten! Även om Saab kommer igång med produktionen så kvarstår det "lilla" problemet att bilarna ska säljas. Öh... de ska dessutom säljas till den grad att Saab går runt! Och det är helt omöjligt i dagsläget. De som säger annat är idioter eller orealistiska drömmare.

Stäng av respiratorn!

Ett företag som inte klarar sig själv SKA inte klara sig. Nature of economics.

24 - AB - DN - SvD - Exp - GP - SDS - AB -

Mannen på bilden heter Chris Kent. Han lirar bas någonstans i Nashville, USA. När han inte har något annat för sig så begår han terrorbrott via människors öron.

Lyssna på hans Toto-medley här.

Lyssna på hans Michael Jackson-medley här.

Man skrattar så man får ont i magen. Keyboardisten suger... trummisen suger ännu mer... och Chris Kent tar i så man undrar om det inte är inspelat när han sitter på toa.

Det är roligt med människor som suger hårt.

Jag tror inte det. Just nu är det ett otroligt gnällande om "skenande klyftor" i samhället. Man är tydligen fruktansvärt fattig om man inte kan åka på semester. Saxat från AB nedan.

"LO:s ordförande Wanja Lunby-Vedin påpekar att när det gäller fritidshus så handlar det inte bara om att man inte har tillgång till ett eget fritidshus - utan att man inte ens har möjlighet att åka och hälsa på i någon annans fritidshus.

Hon oroas över känslan hos barnen som kommer tillbaka till skolor och förskolor efter sommaren, utan att ha lämnat hemmet ens för en natt.

– Jag tror det blir lite av en skamkänsla. Det blir en så tydlig klassmarkör. Att inte ha gjort någonting, det är som att man känner sig mindre värd om man inte har något att berätta om, säger Wanja Lundby-Vedin."

Öh... jag gillar att vara hemma på sommaren ffs! Jag HATAR att åka iväg på sommaren. Det är den tiden man kan - för en gångs skull - NJUTA av Sveriges klimat. Inte fan åker jag någonstans då. Herregud! Jag njuter av att sova varje natt i mitt hem och vakna i den svenska sommaren. Jag måste alltså, enligt Wanja, vara fattig och min son känner skam! Hahahaha... what? Är detta mediabrus på riktigt?

"Men de flesta, särkilt ensamstående och särskilt nu under dåliga tider, har dålig ekonomi och inget lantställe. Och mest synd blir det om ungarna, säger Jane Cronhager."

Lantställe? Är detta något som man måste ha? Öh... Jag tror nog vi måste definiera ordet fattig här. I mitt eget liv har jag levt kraftigt på marginalerna vid några tillfällen. Pengarna fick gå till mat, kläder till sonen och annat viktigt. Trots detta, vid de tillfällena, betraktade jag mig absolut inte som fattig. Eftersom det gick runt. Fattig är man när pengarna inte räcker till det viktiga i livet.

Och nej, även om att åka på semester är roligt... så är det fan ingen jävla mänsklig rättighet! Vad fan är ni? Greker?

"Jag kommer aldrig kunna köpa ett stort hus med pool och ha en porsche i garaget".

Erhm... JO? Jobba, utbilda dig, gå och försök uppnå det! Det går men det kräver JOBB! Och trots allt jobb du lägger ned så är det ingen garanti för att du lyckas. LIFE SUCKS, GET A FUCKING HELMET!

Gnäll mindre och umgås med varandra istället! Skit i vad alla andra gör och fokusera på ert eget liv, ERA möjligheter och gör det mesta av dem. DÄR hittar ni lyckan, era gnälliga mongon.

Och inse att 90% av era "vänners" semestertjafs på facebook är bullshit, att tv-serier inte är på riktigt och att du själv med högsta sannolikhet aldrig kommer vinna miljoner på lotto trots att du spelar varje vecka. När du är förbi alla dessa små illusioner av ett "bättre liv" så har du bara ditt eget liv kvar. Lev det och lev det väl.

Du får nämligen bara ett liv. Antingen så väljer du att njuta av det, eller så spenderar du varje år av det med att gnälla och vara bitter. Ditt val.

*bitchslap*

1 -

Var på Skatteverket och skulle fixa med lite bolagssaker. Numera har Skatteverket kommit på att de ska ha något som heter "Servicehandläggare".

"Servicehandläggarna" attackerar mig när jag kommer innanför dörren och frågar snabbt vad mitt ärende är. Då berättar jag det för en av dem och då drar "servicehandläggaren" fram en liten iPod och knappar febrilt på den. Därefter springer hon iväg till en rad med små skrivare och tar nummerlappen hon just skrivit ut från en av dem. Lappen ger hon sedan till mig.

Jag tittar en stund på lappen och sedan på "servicehandläggaren". Hon tittar tillbaks.

"Var det något mer?" undrar hon.

"Nej. Jag saknar bara den gamla nummerlappsgrejjen." säger jag. "Den kändes... erhm... enklare på något sätt."

"På det här sättet kan vi hjälpa dig komma rätt."

"Det var faktiskt rätt tydligt innan. Det var tre-fyra knappar. Svårt att misslyckas."

"Kanske inte alla tyckte det." säger hon och ler ansträngt mot mig.

"Nej... kanske inte. Men - hey! - nummerlappsautomat! Det är ett jobb det med!"

"Servicehandläggare heter det faktiskt." säger hon surt.

"Öh.. visst. Säg det hundra gånger om det får dig att känna dig bättre." säger jag och viftar med nummerlappen.

Skatteverket förnedrar med andra ord sin personal genom att tvinga ut dem som "nummerlappsdistributörer"... erhm... förlåt... "servicehandläggare". Jag gillar det!

Jag tror detta blir #7 på min lista över LOL-jobb.