Lord vad veckorna går fort. Imorse när jag vaknade så tänkte jag på Cas. Han måste ha en av världens skönaste reaggie sångröster. I Love Cas, kolla in när han sköng skiten ur alla i det töntiga talang programmet:
Lord vad veckorna går fort. Imorse när jag vaknade så tänkte jag på Cas. Han måste ha en av världens skönaste reaggie sångröster. I Love Cas, kolla in när han sköng skiten ur alla i det töntiga talang programmet:
Hemkommen från Infamous Studio. Idag blev det inget med nålen, planerna blev ändrade och istället utökade. Fy fan vad det känns bra!! Grymma Jenny som ska gadda mig ska börja rita och jag litar på henne till tiotusen procent, det kommer att bli grymt när det blir klart!! Jag längtar! En del kommer att vara tillägnad min älskade vän Jennie <3
Bara besöket på studion var kärlek som räcker i en hel vecka, och inte nog med det så låg det ett vitt kuvert på hallgolvet låg när jag kom hem. Brevet såg lite mystiskt ut och hade ingen avsändare. Jag var helt säker på att det var ett kärleksbrev till mig, eller åtminstone ett fint brev från ett fans där det stod vilken fantastisk människa jag är. Men icke. Brevet innehöll mer kärlek än så!!! Det var en inbjudan till ett bröllop i sommar!! Hur mycket kärlek är inte det!!??
Kärleken verkar vara överallt idag. Kanske är det en bra natt med mycket sömn som gjort dagen så grym, eller att det snart är helg, eller att jag slutat tänka, vem vet? Jag ska i alla fall njuta av resten.
So long!
Alltså jag är ju som ett vandrande bonehead!! Jag har som tyckt att det är nåt som händer nu i veckan som jag glömt.. Och visst fan är det ju det! Imorse när jag vaknade så kom jag på det!! Jag ska ju gadda mig. IDAG!!!
Jesus det är så bra att jag har koll. Det här med att inte tänka kan ju vara bra, men jag kan ju inte börja glömma, för då funkar det ju inte. Hoja nu blir jag nästan nervös! Vad ska jag göra, jag vet inte ens det? Typiskt mig. Herranjomala..
Sedan några veckor tillbaks så har jag resonerat så. "Det är liiika bra!!" När man fuckat upp, funderar och velar och vet att man ändå kommer att välja det dåliga i slutändan. Det finns ju ingen mening i att strida emot sig själv liksom, jag har tröttnat på det. Det är lika bra att man bara kör på istället tänker jag. Visakortet dras jävligt mycket oftare, det är väl det negativa. Annars så känns det ganska bra att leva efter det tankesättet. Man får ingen ångest heller, för så fort man börjar fundera på att "faan..jag kanske inte borde gjort det där..." Då är det bara att tänka på att "Det är ju liiika bra det blev så!"
När mina vänner frågat mig om hur dom ska göra i olika situationer, och man kanske borde ge dom det "rätta" rådet, det både dom och jag vet är bästa alternativet så har jag också svarat att dom ska välja det man egentligen vet är dåligt, för det är ju lika bra... : ) Är det någon som hänger med? Om ni gör det så borde ni testa, allt blir så mycket enklare.
Från och med idag ska jag addera ännu en ny grej. Jag ska sluta tänka också. Det tar nämligen sakta men säkert kål på mig och min lilla hjärna. Alltså då menar jag att jag ska sluta tänka på saker som jag ändå inte kan få svar på just nu. Jag ska helt enkelt göra mitt bästa för att få längre tålamod.
Såå.. "Det är liiika bra"+Tålamod+En icke grubblande hjärna = Något. Vad det resulterar i vet jag ju ännu inte? Kanske ännu mer skratt, ett lättsammare liv, kanske mer tid för shopping eller någon annan aktivitet där man inte använder hjärnan, kanske ingenting. Den som lever får se.
Så bye bye Melissa Horn för en tid framöver. Vi har haft fina stunder och funderat mycket ihop, men jag har ändå börjat tröttna på dig och ditt lurendrejeri. Man kan inte veta allt du vet när du är så ung.