Review of Junibacken – by Agnes L.

Innan jag ens börjar så vill jag att du har följande i åtanke: gå hit på en veckodag efter klockan 15.00 och undvik helgernas stress. Då har ni två timmar på er att busa, leka, åka sagotåg och sen avsluta med en fika i en tom restaurang. Alltså, hit går du INTE på en helg! Okej? Bra!

Astrid Lindgrens sagor gör mig alldeles varm i hjärtat och barndomen har aldrig varit närmare än när jag hör Astrids röst medan vi flyger igenom hennes värld i sagotåget. Det väcker upp gamla fina minnen som tyvärr tappats bort men som nu gör mig glad att minnas. Att jag delat med mig av denna skatt till min dotter (med några undantag när det kommer till vissa böcker med olämpligt språk) var en självklarhet från början. Nu delar vi detta och det är fantastiskt att känna hur häftigt hon också tycker att det är att åka sagotåg och leka i Pippis hus.

Samtidigt blir jag lite ledsen över att alla inte kan ta del av det fantastiska att se sagor komma till liv eftersom inträdet är anpassat för dig som kan betala för dig och över 350 kr för två barn och en vuxen är inte billigt. Sen ska det ätas och drickas för jag ser ingen plats där en kan äta medhavd mat. Köper du ett årskort så lönar det sig om ni går minst 3 gånger på ett år. Tänk om något riktigt stort företag som behöver bättra på sin image går in och bekostar gratis inträde för alla ett par gånger om året. Har du ingångar på den typen av företag så tipsa om det.

Besöket börjar med att trycka in alla saker i pyttesmå skåp och sedan ställa sig i kö för att åka sagotåget. Sagotåget kan vara lite läskigt för mindre barn men i knät är allt tryggare. Spänningen fortsätter med att följa spåren in till Pippis hus där det går att leka, hoppa, klä ut sig och åka rutschkana. Om jag ska vara helt ärlig så har dagens parklekar utvecklats så pass mycket att de erbjuder mer än vad Junibacken gör i nuläget. Sagotåget är egentligen den stora anledningen att gå hit och den kan du bara åka en gång. Tänk om de kunde utveckla det ännu mer och implementera Astrid Lindgrens sköna stämma ännu mer. Nu är det ju så att denna fantastiska författare inte finns bland oss längre men kanske går det använda gamla inspelningar och göra henne ännu mer levande för framtida generationer att uppleva och upptäcka.

Det är egentligen svårt att betygsätta Junibacken då flera saker är dåliga som trångt med skåp, intressant prissättning i matsalen och för lite saker för barnen sett i förhållande till antalet besökare. Samtidigt är jag sentimental och älskar att påminnas om barndomen så det får öndå bli en fyra som svajar ner mot tre. Däremot hyser jag stor tilltro till att Junibacken kommer att utvecklas framöver.