<h1> <</h1>

2009

Har varit med febrig son på vårdcentralen och fick konstaterat att han har halsfluss. Läkaren skrev ut lite medicin i form av Kåvepenin och sedan var det snabbt ned till Apoteket.

Personalen där tyckte att dosen verkade i klenaste laget... läkaren hade skrivit ut halv dos med tanke på grabbens vikt. Jag frågade hur de tänkte då och fick deras synpunkter redogjorda för mig via deras skärm och några tabeller. Väldigt pedagogiskt.

Nu började det bli spännande. Jag älskar när sådant här händer. Alltså när vissa människor  kan sitt jobb och vissa inte. Personalen på apoteket ringer till läkaren, ifrågasätter dosen, samtalar en stund med läkaren och återkommer till mig. Tydligen står han fast vid doseringen. Jag ber dem hålla koll på sonen som sitter på en bänk och springer upp till vårdcentralen på ovanvåningen. Ber att få prata med läkaren. De undrar vad det rör sig om. Jag berättar. De går iväg. Ringer min egen läkare på vägen och får kraftigt medhåll. Absolut inte under rekommenderad dos med tanke på sonens tidigare halsflusshistoria.

De kommer tillbaks efter en stund och berättar leende för mig att läkaren har pratat med personalen på apoteket och att allting är i sin ordning.

Suck.

Jag förklarar att det inte alls är i sin ordning. Att läkaren skrivit ut en halv dos med tanke på sonens vikt och jag vill få förklarat för mig varför... av en doktor... inte en sköterska. De tar mig med besvärad min till läkarens rum. Han kommer fram till mig:

"Jag har pratat med apoteket. Det är rätt." säger han och ler.

"Varför bara halv dos då? Jag förstår inte."

"När det är så här i början så behöver man inte mer. Det är även så att..."

Här avbryter jag honom.

"Så här i början?! Han har varit sjuk i tre dagar och kan knappt äta!"

"Alltså... så här är det..." här avbryter jag honom igen.

"Nej. Lägg ned. Jag har pratat med annan läkare som starkt... och då menar jag STARKT ifrågasätter din dosering. Skriv nu ut en ordentlig dosering, det finns liksom tabeller... du vet förhoppningsvis vad det är för något... använd dem. Jag vill inte behöva komma tillbaks om två veckor när halsflussen kommer tillbaks... vilket har hänt tidigare..."

"Jag menar bara..."

"Nej. Slutsnackat. Ge honom en dosering enligt hans vikt. Om du inte gör det så kommer jag INTE att plocka ut receptet och jag tänker se till att personalen på apoteket tydligt skriver varför i deras system. Sedan tvingar du mig att åka till en riktigt doktor... vilket innebär ännu fler timmar av mitt liv som försvinner på menlöst tramsande. Det är penicillin för helvete.. inte knark. Skärp dig."

Butter läkare ändrar i receptet med sur min.

Fan. Vad är det med folk i läkarrockar som ska envist vägra göra som jag säger.

Lyd mig för helvete!!!



;

Vilka jävla pengakåta puckon!

Alltså Stiegs Larssons pappa och bror. Hur fan kan de ens titta på sig själva i spegeln?

Stieg levde i 30 år tillsammans med sin sambo, Eva Gabrielsson. Under sina sista år skrev han Milleniumtrilogin som blev en succé. När han dog så gick allting - enligt lag(?) - till pappan och brodern. Visst, lagligt sätt kanske helt rätt... men moraliskt sett helt förkastligt enligt mig.

De är helt enkelt kåta på pengarna. Pengar för något de inte varit med om att skapa. Om det är någon som kan säga att de varit med alls så är det Stiegs sambo Eva, som levt tillsammans med honom i 30 år. Skällt på honom när han suttit för länge vid skrivmaskinen, pratat med honom när han kört fast eller kramat honom på en dålig dag.

Skäms på er era jävla idioter och ge henne alla rättigheterna. Praktrövhål är vad ni är.

SvD - SvD - SvD - DN -

;

Hahahaha... läste i AB om fem män som väntade på samma thailändska tjej på flygplatsen. Hon dök givetvis inte upp. Hon är säkerligen inte ens en "hon" utan en snubbe med lite internetvana och talets gåva som tänkte skaffa sig lite gratispengar. Snubbarna hade skickat 13.000 spänn var till henne för biljetten. Hahahaha....

Verkligen... skicka 13.000 spänn till en kvinna de mött på nätet som bor i thailand och vill besöka dem i Sverige?! Och skicka pengar till henne!?! Eller en biljett som går att lösa in mot pengar?!? Hur jävla dum får man bli?

Fast tack kära kärlekskranka gubbar... ni förgyller min dag när jag kan läsa om det i tidningarna. Jag har en bild av er i mitt huvud där ni möttes allihopa vid utropsdisken... med blommor... en av er hade en ring med sig... när ni ser varandra, blommorna i händerna, de förvirrade ansiktsuttrycken och när myntet - plopp! - föll ned och ni insåg att ni är blåsta.

Hahahaha... jag hade kunnat ge 13.000 spänn för att vara med när det hände! Lätt!

AB -

;

Suck.

Ännu en fredag. Och ännu en gång det där jävla Idol. Det trycks upp i skallen på en. Av någon anledning så är det alltid de som vill titta på skiten som får sin vilja igenom. Sedan sitter man där... med laptopen i knäet, hörlurarna på och lyssnar på tillräckligt stökig musik för att inget ska undslippa in. En liten sköld mot ljudet från tvn.

För skit är det. Det är så jävla dåligt att jag blir irriterad. Folk sitter och hurrar framför apparaterna. Säger "Oooj, vad bra!" om vanliga människor som sjunger. Jag har hört bättre på karaokebarer. Och den som är minst sämst vinner.

I det här landet vet vi tydligen inte vad begreppet "bra" är längre. Vi hyllar mediokerhet till en gräns att det nästan är sjukt. Vill vi ha det så?! Ett land fyllt av några jävla medelmåttor? Är det vår nya religion?!

Dumburken... det finns en anledning till att tv kallas så.

Nej, nu ska jag ha ett glas vin till här vid laptopen.

:D

AB (Schulman och jag är ense om en sak för en gångs skull... spännande... fast det förstås... han kollar ju på skiten... vilket gör mig bättre. Enligt mig.)


;

vad i hela friden tänkte personalen här...

 

Café Ceder i Malmö. Vi satt och åt lunch med några artister. En kollega kommer ut från toaletten och skrattar. Alla undrar varför men han säger inget. Han bara viftar åt oss att kolla in en sak. Vi hittar den här lappen inne på toaletten. Givetvis tar jag en bild för att dela med mig av på bloggen.

 

Man undrar ju exakt hur de tänkte? Tänk om någon extremt lydig person knallar in och tokbajsar på toaletten och slänger använt papper i papperskorgen. Det verkar inte helt... tja... fräscht? Eller smart.

 

Vad i helvete ledde till att en anställd plötsligt fick för sig att den här lappen var nödvändig?!

 


;