ugh... Grott-Pezster ser tant i vägen... ugh... Grott-Pezster måste döda...
Här går man och ska handla i affären... så hamnar jag bakom en pensionär som ska betala 48,50 för sina varor. Hon pillar upp sin börs. Börja rota med ett pekfinger och lägger upp mynt på kassan.
"En krona... en till... oh, en tia! En guldpeng som jag kallar dem!" så tittar hon och ler mot kassörskan. Visar upp myntet som om det vore en trofé, tittar på mig leendes och lägger ned det bland de andra mynten i myntskålen. Sedan fortsätter det:
"En krona... en femtioöring... en femma!... en silverpeng! En krona... hur mycket är det nu?"
"17,50..." säger kassörskan med stort tålamod och lutar sig fram för att hjälpa tanten. Tillsammans seeeegar de fram mynten ett och ett... tills kassörskan (äntligen!) utbrister:
"48,50! Sådär!" Tanten tackar för sig och när hon ska vika ihop sin plånbok ser jag dem i hennes plånbok... sedlar! Femtiolappar.... Hundralappar... vad i helve....
Jag vet att man inte ska stressa upp sig för sådana saker... men allvarligt. Stå själv bakom någon som långsamt räknar till 48,50 så ska ni se hur kul det är. En mörk del av mig ville som en grottmänniska klubba tanten med något hårt.... men istället stod jag där tyst och log lite uppmuntrande samtidigt som jag hoppade upp och ned för att få utlopp för min frustration.
Ibland är civilisation riktigt jobbigt.